Mörka platser – filmen

Dark-Places-2015

Satansoffret i Kinnakee

Libby Days mamma och två systrar mördades brutalt på deras gård i Kinnakee, Kansas när hon var sju år gammal. Hon vittnade att hennes bror Ben, femton år vid den tiden, var mördaren och han har suttit i fängelse sedan dess. Men var han verkligen den riktige mördaren?

The Kill Club

Nästan trettio år senare behöver Libby Day (Charlize Theron) pengar och går med på att träffa ”The Kill Club” som är ett gäng privatspanare som tror att hennes bror är oskyldig. De betalar henne i gengäld mot att hon hjälper dem att undersöka fallet (trots att hon vittnade att hennes bror var mördaren och att han aldrig har försökt överklaga). Det dröjer dock inte länge förrän hon inser att hennes förflutna inte var som det verkade.

Blandad kritik

Filmen (från 2015) baserad på boken Mörka platser av Gillian Flynn fick blandad kritik och blev inte en stor hit som filmen baserad på hennes bästsäljare Gone Girl. Men jag gillar faktiskt filmen, huvudsakligen för att jag gillar historien. Jag är fascinerad av de kvinnliga karaktärerna i alla Flynns böcker och hur vi ständigt blir påminda om att både flickor och kvinnor kan vara onda. (Det finns gott om onda pojkar och män också.)

Charlize Theron

Jag kan förstå att vissa inte tyckte att Charlize passade i rollen som Libby Day. Flynn sa i en intervju med People att Charlize bad om ursäkt till henne då hon inte tyckte att hon såg tillräckligt ut som karaktären i boken, men Flynn svarade att det nog skulle gå bra ändå. Jag håller med henne och om du inte ar läst boken skulle du inte ens reflektera över det.

Officiell trailer

Recension: ”The Shining” av Stephen King

Tänk att jag aldrig läst The Shining tidigare! Det blev en minst sagt ojämn läsupplevelse, men som nog ändå slutade gott…

HANDLING

När Jack Torrance får ett jobberbjudande om att ta hand om det gamla anrika hotellet Overlook, som ligger Colorados imponerande bergsområde, tar han chansen. Han har på grund av sin alkoholism misslyckats med allt annat; förlorat sitt lärarjobb, lyckas aldrig avsluta sina skrivprojekt och relationen med frun Wendy och sonen Danny går utför – bland annat på grund av en händelse i hemmet som han inte kan göra ogjord… Det blir inte lättare av att deras son verkar ha en dold förmåga, som vid ankomsten till Overlook gör sig alltmer påmind. När mystiska saker börjar hända dras gamla konflikter upp till ytan – men vems är egentligen skulden? Vilka fasor har utspelat sig i rum 217? Och kommer ondskan inifrån – eller från någonting i själva hotellet?

KRÅNGLIG BÖRJAN

Det tog faktiskt flera veckor för mig att ta mig igenom The Shining. Det beror till viss del på att jag helt enkelt inte tagit mig tid att läsa den – och istället läst en massa annat istället – men även på att översättningen inte är den bästa, vilket hindrat min läsning. Riktigt synd. Samtidigt är berättelsen väldigt ordrik. Intrigen är full av läskigheter, något annat kan man inte säga, men jag tycker ändå att Mr. King här använder alldeles för många ord. Är det inte alltid så med King? Nej, faktiskt inte, jag har läst ett flertal tegelstenar av honom där jag ändå njutit av mängden sidor. Men det är svårt att veta varför läsningen blev så spretig den här gången; kanske hade mina sinnen helt enkelt inte riktigt ork.

ANGELÄGNA HEMSKHETER!

Samtidigt är det en väldigt intressant berättelse. Jag håller med verkligen med Yukiko Duke som så träffande beskrivit King som en stor berättare. Berättarglädjen sprutar ut på sidorna och ger i det här fallet inte bara en skräckstory. Jag kan faktiskt förstå varför Stephen King aldrig tyckte om filmatiseringen med Jack Nicholson, som enbart är skräck och inte ägnar någon uppmärksamhet åt familjerelationerna som utgör en stor del av boken. Och Wendy i boken är inte alls samma skrikande våp som i filmen. Och utöver att motsättningarna utgår från Jacks alkoholism berör intrigen även teman som arvsynd och sorgebearbetning. Jag hade hört tidigare att boken handlar om Kings egna problem med spriten – men jag har aldrig hört att det även handlar om kärleken till och sorgen efter en förlorad förälder. Sådant gör att jag som läsare vaknar till liv – skräcken blir verklig och berättelsen angelägen! Jag skrev häromdagen på Bokdetektiven om min syn på realism och tror nu att jag kommit fram till att jag, trots viss förkärlek till litterär eskapism, inte alls har något emot varken realism eller tragik. Det är den trista vardagligheten som gör vissa moderna deckare så tråkiga, tycker jag. Första gången jag i förfäran slår handen för munnen medan jag läser The Shining är under en scen där Jack tänker tillbaka på sin barndom, på när hans far misshandlade hans mor. Det är verkligen en bestialisk scen, men så fruktansvärt bra skriven att den konkurrerar med våldsscenerna i Mörka platser av Gillian Flynn.

 

Våldet är intrikat, ja. Men det fyller ett syfte – och det är att sätta in karaktärerna i sitt sammanhang!

 

Det blev en krånglig läsupplevelse, men jag kommer minnas The Shining som en både hemsk och intressant bok. Läs om du känner dig nyfiken! Och dela gärna med dig av dina åsikter om boken!

/Kriss

Tana French – Otrygg hamn

Tana French

Är en irländsk författare som debuterade 2007 med boken In the woods (Till skogs) som fick flera inernationella priser. Otrygg hamn är hennes fjärde bok om mordkommissionen i Dublin.

Psykologisk thriller

Min absoluta favorit i den här genren är Gillian Flynn men Tana French är riktigt bra hon också. De har en del likheter. Båda går verkligen på djupet med sina karaktärer. Det är inte blodet som är det läskiga i deras böcker utan det är människors psyke. Båda beskriver på ett ruggigt bra sätt vad som kan hända med människor i olika samhällssituationer.

Bostadsbubbla och begravda minnen

En familj hittas där barnen och pappan är mördade och mamman svårt skadad. Orten där allt sker är ett nybyggt  bostadsområde vid den irländska kusten. Ett spöklikt område som aldrig blev färdigställt i samband med finanskrisen. Kriminalinspektören Michael ”Scorcher” Kennedy sätts på fallet ihop med rookien Richie. Redan från början berättar huvudpersonern Michael, för oss läsare, att denna berättelse inte kommer att sluta bra…  Orten där familjen hittas är samma ort där Michaels familj för länge sedan gick i kras. Minnena plågar både honom och hans syster som aldrig återhämtade sig efter den hemska sommaren i deras barndom. Fallet är heller inte så enkelt som man kan tro…

Var är det lyckliga slutet? Vill vi ha det?

Boken är riktigt bra. Man sugs in i karaktärernas öden vare sig man vill eller inte. Jag pendlar fram och tillbaka med vad jag tycker om de olika personerna. Det finns inget svart eller vitt, inga enkla svar och det är ju så livet är. Det är därför det är så bra. Saker och ting händer, ibland är det omständigheter man inte kan rå för, ibland är det det.  Händelsekedjor startar och handlingar får konsekvenser. Det är ingen solskenshistoria med ett lyckligt slut men vill man läsa en bok med kvalité och något som är mer än underhållning för stunden kan jag rekommendera den.

Nyårskrönika 2013

Årets deckarförfattare

Är helt klart Gillian Flynn. Alla vi på deckarhuset som har läst hennes böcker är helt eniga. Hon är fantastisk! Sharp Object, Dark Places och Gone Girl är psykologiskt otäcka mästerverk. Läs dem! Ni hittar flera recensioner här på deckarhuset om ni söker på Gillian Flynn.

Årets deckare

Svenska deckarakademin utsåg Christoffer Carlssons Den osynlige mannen från Salem till årets deckare.

Årets mest överreklamerade deckare

Måste vara Henning Mankells – Handen. Man fick intrycket av att det var en roman men det var en novell som Henning mankell skrev för holländsk press för flera år sedan.

Årets överraskning!

Är det att J.K Rowling skriver deckare? eller kanske Anders Jallais reklamsnutt för Bilderbergmötet?

Trend 2013

Flera svenska debutanter placerade handlingen i sina böcker i en mer internationell miljö. Joakim Zanders Simmaren utspelar sig b.l.a. i Frankrike och Belgien. Thomas Engström – Väster om friheten utspelar sig i Tyskland, Dirigenten från Sankt Petersburg av Camilla Grebe & Paul Leander Engström klassas som Moskva Noir. Andra debutanter har varit Emelie Schepp – Märkta för livet och Martin Melins – Status 12.

Deckarfestivalen i maj

I maj anordnade Deckarhuset vår första Deckarfestival i Stockholm! Planer finns för en fortsättning 2014!

Intervjuer

Vi kunde ha varit bättre på intervjuer det här året men några blev det i alla fall!
Erik Midlander
, Jan-Erik Ullström, Lyndsay Faye och  Stefan Einhorn.

Flera kriminalhistoriska deckare under året

Glädjande för mig, som älskar kriminalhistoriska deckare , så finns det faktiskt en hel del kriminalhistoriska deckare att välja på. Anglosaxerna är kanske bäst i genren Jaqueline Winspear-serie om Maisie Dobbs och Lyndsay Fayes böcker om New York i mitten på 1800-talet, för att nämna några, men det finns även andra exempel. Claude Izners serie om Paris, Torsten Petterssons – Hitlers fiender och Set Matssons – Svekets offer. På TV såg vi bland annat Copper och Miss Fisher´s Murder Mysteries i genren.

Deckarhuset fyllde 5!

I augusti fyllde Deckarhuset fem år. Det firade vi med en mordgåta, närmare bestämt Tant Huldas återkomst!

Bokmässan i Göteborg

Är alltid en upplevelse. Fyra dagar fyllda med, framförallt, folk, böcker, författare och diverse kändisar. Det är trångt, slitsamt och alldeles underbart. Både Kriss och jag var där och rapporterade. Den författare som charmade mig mest var Mattias Boström.

På andra sidan Atlanten.

Vår Linda på deckarhuset skriver inte bara recensioner utan är vår ”korrespondent i USA”. Under året berättade hon att de i USA visar en ny mordmysterserie som heter Whodunnit? 13 privatdetektiver samlas på ett gods för att tävla om att lösa mordgåtan som presenteras för dem. Hon var dessutom på ett deckarseminarium arrangerat av Mystery Writers of America och besökte Newsmuseum. FBI – exhibition  i USA.

Några av årets stora

Jussi Adler-Olsson – Marcoeffekten,  Anna Jansson – Dans på glödande kol, Viveca Sten – I farans riktning, Sofie Sarenbrant – Andra andningen, Dan Brown – Inferno, Håkan Nesser-  levande och döda i Winsford, Johan Theorin – Rörgast, Leif GW Persson – Sanningen om Pinnochios långa näsa.

Sherlock Holmes – mer aktuell än någonsin

Med två pågående serier samtidigt som båda är moderniserade, Elementary – USA, Sherlock –  Storbrittanien och Mattias Boströms populärvetenskapliga bok från Holmes till Sherlock är Sir Arthur Conan Doyles böcker och noveller om detektiven Sherlock Holmes mer aktuella än någonsin. Vad passar då bättre än att göra som Joachim gjorde i höstas? Besöka Baker Street.

TV och film

Nytt för i år har varit TV-serier som Hannibal, The Fall, The Following, Unge kommissarie Morse, hyllade Broadchurch och Blacklist. Dexter avslutade sin 8:e och sista säsong. I våras kom också en film om filmskaparen Hitchcock. Jag tycker det har varit lite dåligt med thrillerfilmer men jag kanske har missat någon/några.

Avslutning

Vi avslutade året med vår sedvanliga  julkalender (4:e i ordningen). Varje dag hade vi en lucka där man hade chans att vinna något. Vi hade mer än 5000 unika besökare dessa dagar och många som var inne varje dag och tävlade.

Övrigt

2013 hälsade vi två nya skribenter välkomna till Deckarhuset. Kriss (Bokdetektiven) och Anna,  vårt senaste tillskott till Deckarhuset. Stora ljudbokspriset delades ut i mars med Stefan Sauk som årets uppläsare.

2014

Det känns som att vårens utgivningen av kriminalromaner inte är lika stor som våren 2013. Det kan antingen bero på att marknaden är lite mättad på deckare eller att bokförlagen är mer försiktiga. Jag gissar på det sistnämnda.

Några författare som släpper böcker våren 2014

Tana French, Karin Fossum, John Verdon, Anna Jansson, Sofie Sarenbrant, Kjell Eriksson, Michael Connelly, Peter James, Kristina Appelqvist, Jan Mårtensson, Elizabeth George,  Reginald Hill, Peter Robinson och Dag Öhrlund

Några jag kommer att bevaka extra noga

Tiga är guld – uppföljaren till Lyndsay Fayes historiska deckare,  Det sjunde barnet – dansk thriller och vinnare av Glasnyckeln 2012 (nordiskt deckarpris).  Jakthundarna – Norsk polisroman och vinnare av Glasnyckeln 2013. Dessutom kommer MemoRandom, den första boken i en ny thrillerserie av Anders de la Motte, en bok om Maria Lang och en True Crime berättelse av Jonas Trolle – Jakten på kapten klänning.

Några debutanter

Fredrik Olsson – Slutet på kedjan, en spänningsroman, Anna Lillhammer – Medan mörkret faller, kriminalhistorisk thriller som utspelar sig strax innan 2:a världskriget. Dennis Karlsson – Mareld, polisroman,  Kalle Segerbäck –  Intervju med en seriemördare Bonta/Westlin – Veronicas Catering, mysdeckare.

TV och film 2014

Det jag väntar mest på är BBCs Sherlock säsong 3 (Den bästa kriminalserien någonsin!) och filmatiseringen av Gillian Flynns Gone Girl med Ben Affleck och Rosamund Pike som det giftiga paret Dunne. Sen hoppas jag att Bletchley Park säsong 2 kommer till Sverige 2014. Det kommer en säsong 2 av the Fall och the Blacklist. Netflix kommer även lansera en ny thrillerserie om en familj med många mörka hemligheter. Det är på gång en serie som heter Wiseguy, baserad på en maffiabok. Oklart när den kommer. Reasonable Doubt är en film med bl.a. Samuel Jackson handlar om en advokat som blir inblandad i en smitningsolycka. Blood Ties är en film om två bröder på var sin sida om lagen på 1970-talet. Sin City – A dame to kill for har också premiär 2014.

GOTT NYTT ÅR!

Julklappstips för deckarnördar!

Idag gick jag in på Akademibokhandeln för att köpa en liten kalender till hushållet. Fyrtio minuter senare kom jag ut, utan kalender, men med en lång rad foton på vackra föremål jag önskar mig i julklapp… Förra året tillbringade jag julafton på en vit strand, så i år ska det firas dubbelt upp!

 

AMERIKANSK CRIME FICTION OCH FORMGIVNING

 

Efter att nyligen ha läst och recenserat megasuccén Gone Girl av Gillian Flynn blev jag väldigt nyfiken på hennes tidigare böcker. Jag var ganska kritisk mot den svenska översättningen av Gone Girl (nej, ”scrambled eggs” heter inte ”skramlade ägg” på svenska – även om exemplet kanske var bland de värsta). Och eftersom jag älskar att läsa engelska som originalspråk när jag väl gör det, kunde mina ögon inte undgå att lägga märke till den engelska pocketutgåvan av hennes Dark places. Alla tycker olika; vissa menar att Gone Girl helt klart är författarens bästa, medan andra tycker bättre om Sharp objects eller Dark places (Mörka platser). Är det förresten bara jag som inte hittar någon svensk översättning av Sharp objects? Underligt. Återstår iallafall att se vad jag tycker, men läsa godbiten på bilden bara måste jag göra.

Efter att i somras ha läst och recenserat första boken i Jeff Lindsays serie om seriemördaren och svärmorsdrömmen Dexter (Darkly dreaming Dexter) – på svenska – har jag tänkt flera gånger att jag måste läsa de andra böckerna också – på engelska. Speciellt nu när tv-serien för alltid är ett minne blott, efter att ha avslutats med ett hyfsat otillfredsställande slut… (ja, jag är fortfarande upprörd). Så idag stod de där framför mig på hyllan. De andra böckerna. Tyvärr inte just tvåan, men det hindrar mig inte från att önska mig den i julklapp.

Dreglade en stund framför engelska crimehyllan gjorde jag i alla fall. Det är något med den amerikanska formgivningen som jag lockas av. Dessa VÄLDIGT STORA BOKSTÄVER I PRÄGLING OCH FOLIERING (som det heter när det glänser och antingen buktar uppåt eller neråt), som numera finns även i Sverige men som aldrig blir riktigt samma sak här…

Är tanken förresten att läsarna sällan går fram till bokhyllan och därför ska kunna fånga upp författarnamn och titel på långt avstånd…? Fint är det i alla fall.

 

JULKLAPPSTIPS FÖR DECKARNÖRDAR!

 

Hittade även ett nytt sällskapsspel som jag måste ha! Jag har alltid varit den i familjen och umgängeskretsen som tvingat alla att spela Cluedo, men nu är det dags för något nytt. Ursäkta ljuspunkterna som inte gick att undvika. Klockrent julklappstips, både åt mig och åt alla andra crimenördar!

Julen har jag förresten redan påbörjat (eftersom november är en så onödig månad): glöggen inköpt, glitter till fönstren, cozy-christmas-doften sprider sig och imorgon ska det bakas lussekatter!

 

God jul önskar Kriss!

Inköp

Läshögar

Är det ett köp jag gör på bokmässan så är det hos The English Book Shop. I år var inget undantag. Tyvärr var alla Nicola Upsons böcker slutsålda men de här verkar spännande. Gillande Flynn är nog den mest spännande deckarförfattaren på planeten just nu! the Yard verkar vara så där ruggigt spännande som engelska deckare som utspelar sig i ett smutsigt 1800-Tal kan vara. Sidney Chambers bok vet jag inte så mycket om mer än att den ska påminna om en engelsk variant av C.K Chestertons böcker om Fader Brown.

Nya böcker

De engelskspråkiga böckerna får dock vänta för först ska jag läsa och recensera Thomas Ericssons start på en ny thrillerserie som utspelar sig i Berlin, Johan Theorins Rörgast – Den fjärde och avlutande delen i Ölandstrilogin – samt Jussi Adler-Olsens Alfabethuset.

Bokmässa och kriminalfrosseri!

En vecka kvar till Bokmässan i Göteborg och en vecka med tema deckare på min förlagsutbildning här i Lund!

 

SMART BOKOMSLAG AV MODERNISTA

Under mässan har vi i klassen fått i uppgift att hitta ett bokomslag som vi av någon anledning lagt märke till på sistone och skriva några meningar om vårt intryck av det. Jag valde naturligtvis omslaget till storsäljaren ”Gone Girl” av Gillian Flynn, efterlängtat recex från förlaget Modernista (formgivning av Lars Sundh).

 

 

Intressant är bland annat att förlaget valt att kategorisera boken som ”En roman” (står på framsidan) istället för till exempel ”En kriminalroman” eller ”En roman om ett brott” – kanske för att nå en bredare målgrupp? Deckarfantasterna lär ändå lägga märke till det, med den klassiska färgkombinationen svart, rött och vitt, och naturligtvis var det bland annat det jag föll för vid första anblick. Älskar dessutom att boken inte har någon typisk ”deckarbild” på framsidan (ett mystiskt hus till exempel), utan bara ett mönster av hår som fladdrar för vinden… Kanske ska det symbolisera det försvinnande som boken kretsar kring?

 

BOKMÄSSA OCH FAKTA OM DECKARE

 

Under mässan ska jag arbeta för Rámus Förlag i deras ”Rum för poesi” och jag fick igår hem en trevlig liten hög seminariekort för oss i klassen som ska jobba. Vackra små kort, inte sant!

Just nu blir det med andra ord mest kurslitteratur läst, men vad gör det när jag letade fram två böcker skrivna av vår föreläsare från häromdagen, Sara Kärrholm? Det är Konsten att lägga pussel – deckaren och besvärjandet av ondskan i folkhemmet och (med Kerstin Bergman) Kriminallitteratur: utveckling, genrer och perspektiv (2011). Naturligtvis handlar de om kriminallitteraturens framväxt och naturligtvis kunde jag inte låta bli att låna hem dem omedelbart…

Nu ska här läsas!

Fridens liljor! /Kriss