Inlägg från:
månadsarkiv: september 2009
Dagens tankenöt :)
Ööööh… köp din egen Leif GW Persson!?
Hittade en väldigt underlig produkt när jag surfade förbi Feber.se alldeles nyss…
Klicka här… om du vill se Leif GW Persson som Bobblehead-docka
och Klicka här… om du vill se special edition versionen. 🙂
Fanns det brottsutredare på faraos tid?
Tydligen gjorde det det. Jag har precis läst Nick Drakes historiska kriminalroman Tutankhamun. Tutankhamun är en av Egyptens faraoer och levde ca 1300 år f Kr. Han dog under oklara händelser och hittades av Howard Carter 1922 i det mest spektakulära gravfyndet någonsin.
Boken, som är ny på marknaden, är nr 2 i en trilogi om brottsutredaren Rai Rahotep vid Medjay polisen. Första romanen handlade om Nefertiti som var drottning till Tutankhamuns far Akhenaton. Gissningsvis handlar den tredje boken om ytterligare en farao eller drottning.
Två saker slår mig när jag läser boken.
1. Det är oerhört vackert skrivet och det märks att Nick Drake också är poet. Man kan riktigt känna myllret i staden, höra Nilens vågor skvalpa mot flodbanken i solnedgången och föreställa sig den mäktiga stjärnhimlen ovanför det kungliga palatset. Läs bara beskrivningen om hur solen går upp så förstår ni…
”Ra visade sig just över horisonten, återfödd från den stora mystiska andra nattvärlden till en ny dag och bredde silvervit ut sin plötsliga, vidsträckta ljusprakt.”
2. Drake har använt sig av historiska källor och även om han har skapat fiktion utifrån dessa källor så är det inte svårt att föreställa sig att det kan ha gått till så här. Man slås också av hur likt deras samhälle är dagens samhälle. Egypten hade redan då en välorganiserad stat. Folk filosoferade, hade olika religioner, gick på fester och beklagade sig över skatter och hur staten styrdes precis som folk idag. Deras kungar har många likheter med dagens celebriteter som lever instängda, jagade och är mycket sårbara. När man dessutom inser att det fortfarande finns delar av världen där dödsstraff, korruption och klasskillnader är vardagsmat kan i alla fall inte jag låta bli att tänka.. ”Har vi inte kommit längre?” Vi talar ändå om över 3000 år skillnad i tid!
Det som blir problematiskt i den här boken är det lite väl moderna synsätt han ger Rahotep. Han och hans fru är lite väl jämställda för tiden och när Rahoteps dotter meddelar att hon minsann tänker bli läkare när hon blir stor (trots att hon är kvinna) då har det gått lite för långt för att det ska vara helt trovärdigt.
Jag kan ändå förstå varför Drake har gjort Rahotep till en modern man, det gör det enklare att ta till sig berättelsen. Det vackra språket, hans sköna vaktbabian Thoth och den spännande intrigen väger dessutom upp trovärdigheten med råge! I like!
Boken är ett recensionsexemplar från Albert Bonniers förlag som släpper boken idag.
The Lost Symbol – Dan Brown
Först och främst, Dan Brown är verkligen kungen av page turners! Handlingen kör på i 120 redan från början och korta kapitel och snabba scenbyten bidrar till att hastigheten ökar ytterligare.
The Lost Symbol är tredje boken om Robert Langdon och har i stort sätt samma uppbyggnad som de första två böckerna. Robert är med andra ord en symbolspecialist som kan nästan allt och som löser våra största mysterier genom att tolka symboler. Denna gång är de frimurarna och deras hemligheter som ska avslöjas genom att tolka gömda mystiska symboler…
Handlingen:
En vän till Langdon, en högt uppsatt frimurare, blir kidnappad/bortrövad och Skurken (en väldigt överdriven och schablonaktig sådan) tar kontakt med Langdon och kräver dennes hjälp med att lösa ett mysterium för att frige vännen. I jakten på lösningen till mysteriet måste Langdon finta CIA, lösa mystiska symboler på en ännu mer mystisk pyramid, rädda ett kärleksintresse och dessutom springa igenom i stort sätt alla landmärken/berömda byggnader som finns i Washington…
Det går inte att förneka att handlingen har vissa problem… ja okej, den saknar bitvis helt logik…och det är dessvärre inte bara handlingen som har logikproblem, även en del av karaktärerna agerar många gånger extremt underligt (inte minst herr Langdon själv).
Brown har som vanligt proppat boken till bristningsgränsen med fakta (huruvida denna alltid är helt korrekt eller ej låter jag vara osagt) Ibland blir det dock lite för mycket av det goda… och alldeles för ofta blir det lite väl långsökt…
Det finns 3 ”stora” avslöjanden i denna bok och i bokens anda kommer jag nu att avslöja alla dessa i kodad form 😉
1) Anakin, i 2, till himmelvandraren, e contrario.
2) Amerikansk uppriktig kamera, 3 bokstäver har resultatet, alla ritualer, ojoj…
3) +boken är ett ord.
Självklart är de ovannämnda koderna glasklara?! Hade Langdon läst detta hade han inte bara hittat svaren för de tre avslöjandena utan även min farmors hemliga recept på köttbullar 😉
Men, men… boken är helt klart underhållande, även om den inte är en av Dan Browns bästa.
PS… Jag blev tipsad om den här länken, det är en ”summering” av hela boken… jag skrattade så tårarna rann, den borde dock inte läsas av någon som tänkt sig läsa den riktiga boken men inte hunnit med detta ännu.
Inblick polis
Hej Anna och välkommen till Deckarhuset!
Vad jobbar du med inom polisen och vad är det som lockar med just detta?
Jag jobbar som närpolis strax utanför Stockholm. Jag jobbar och bor på samma ställe och det passar mitt familjeliv perfekt just nu. Sedan är arbetsuppgifterna väldigt varierande som just närpolis. Jag jobbar mot akuta händelser (någon ringer 112), jag följer upp olika tips genom spaning, jag jobbar förebyggande genom informationsspridning på olika sätt. Tidigare jobbade jag på utryckningen inne i City. Där blev det bara akuta ”112-jobb”.
.
Hur kan en vanlig arbetsdag se ut för dig? (Läs: Handen på hjärtat, hur mycket action upplever du egentligen i ditt arbetsliv? 😉
En svår fråga! Det är just det som är tjusningen med jobbet. En vanlig arbetsdag finns inte. Den ena dagen är aldrig den andra lik. Vissa dagar får man nypa sig i armen – känslan av att man är med i en film är överhängande. Jag kan då exempelvis ligga i bakluckan på en bil med tonade rutor och videofilma en knarkuppgörelse i närheten. En annan dag kan jobbet bestå av att köra in en trasig polisbil till verkstaden samt att hålla i ett föräldramöte för informationstörstande tonårsföräldrar. Föga spännande mao. Många dagar är någonstans mittemellan. Det är väldigt stimulerande att gå till jobbet och inte ha en aning om vad som kommer att ske under större delen av arbetspasset. Man tröttnar liksom aldrig!
.
Hur går det egentligen till när polisen löser brott, är det det klassiska pusslandet à la Agatha Christie där de berörda och misstänkta intervjuas en efter en för att man till slut ska hitta bitarna som inte går ihop?
Nja, i polisfilmer verkar alltid mördaren ha en utstuderad plan innan brottet begås. När brottet nystas upp blir det många finurliga knorrar. I verkligheten begås de flesta brott av gärningsmän som på ett eller annat sätt är påverkade av alkohol eller någon annan drog. Brottet bara begicks rakt upp och ner. För att utreda ett sådant brott är vittnen och olika typer av lämnade spår jätteviktiga. Om en misstänkt nekar till brott och vittnen saknas kan han/hon ändå fällas om dennes dna finns på ”rätt” ställe på brottsplatsen. Men då och då inträffar såklart ett tvättäkta Agata Christie fall i verkligheten också. Jag säger bara – KNUTBY!
.
I deckare är ju en vanlig bild av polismannen antingen den ensamme, tyngde manlige hjälten, den unga, ambitiösa kvinnliga polisen som kämpar mot ett hierarkiskt gubbvälde eller den frispråkige mellanchefen med den unga sidekicken som han gärna ger en känga alltsomoftast. Hur är det i verkligheten, är det en särskild grupp människor som söker sig till polisyrket?
Det får man nog allt säga. När jag gick på polishögskolan kunde man redan på väg ut till skolan med enkelhet plocka ut de dom var på väg åt samma håll som mig. Litegrann stöpta i samma form faktiskt. Men allteftersom man söker fler och fler nya poliser som har annan etnisk bakgrund och ännu fler kvinnor borde det börja förändras. Det är redan nu enormt annorlunda jämfört med 20 år tillbaka i tiden. Min kvinnliga chef har berättat hårresande historier om hur det var att vara nybakad polis OCH kvinna på den tiden. Manliga kollegor som vägrade (och slapp) åka samma polisbil som henne tex.
.
Poliser och polisväsendet är ju något vi alla har tankar och funderingar kring: vad är den vanligaste fördomen du stöter på om din yrkeskategori?
Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra förvånade medborgare säga ”men du är ju en snäll polis!”.Det är inte sällan personer som aldrig haft med polisen att göra tidigare. Sedan undrar ju många hur många munkar vi äter. Kan avslöja att jag inte ännu ätit en enda munk fast jag har haft nästan 5 år på mig.
.
Hur väl tycker du den bild böcker och tv ger av polisyrket stämmer med verkligheten?
Det är lite för mycket ond bråd död och mörker. Visst är det en del av mitt jobb – men vi gör ju så mycket annat också som är mycket ljusare. Fast å andra sidan, det ska ju vara spännande att läsa om också!
Någonting som inte stämmer är all action som utspelas kring kriminalinspektörerna i filmer/böcker. Dvs kring den person som ska ”lösa” brottet då det redan skett. Det är nästan ett måste med gisslantagningar, skjutningar eller åtminstone någon biljakt. Detta stämmer inte så väl med verkligheten. En utredare spenderar den mesta tiden på polisstationen framför sin dator och telefon. De flesta förhör sker också där.
.
Läser du själv deckare/Ser du deckare på TV? Om ja, vilka gillar du och varför?
Det går lite i vågor. Senaste böckerna jag läste var Jens Lapidus skildringar av Stockholms undre värld. Spännande och intressanta. Fullt tänkbart att liknande historier spelas upp i Stockholm just nu – fast på riktigt. På sommaren brukar jag titta på Morden i Midsomer om tid finns. Jag och min farfar brukade alltid titta tillsammans medans han levde. Så fort vinjetten spelas blir jag nostalgisk. I övrigt får jag nog se nog med elände på jobbet så olika typer av feel-good filmer/böcker lockar mig mer.
.
Hela Deckarhuset tackar Anna för att hon har tagit sig tid för denna Inblick!
Ny deckarserie på söndagar!
Måste bara påpeka att det har börjat en ny deckarserie som heter Rebus. Den startade idag 21:20 på tv4+ och ersätter Poirot. 6 avsnitt idag medräknat ska levereras. Tyvärr missade jag första delen idag eftersom jag satt på tåget mellan Göteborg och Örebro men nästa vecka ska jag kolla in läget. Ni kan läsa mer om serien här…