månadsarkiv: september 2012

Anders de la Mottes trilogi…

Publicerat av

 

… är nu avslutad och jag har drabbats av en mild variant av ”post spelet depression”. Tre böcker har det blivit [geim], [buzz] och [bubble] som för mig har symboliserat den moderna kriminalromanen, steget efter Stieg Larssons Millenniumserie. Jag kommer att recensera trilogin som en helhet för man ska inte läsa den sista boken [bubble] utan att ha läst de två första.

Seriens huvudpersoner

Serien har två huvudpersoner. HP är en ung kille full av självförtroende och visioner men inte så mycket att backa upp dem med. Han är småkriminell men definitivt inte elak eller helt utan moral. Fast att säga att han har ett hjärta av guld är att säga för mycket… Som motpol har vi hans äldre syster Rebecca som är en typisk prestationsprinsessa. Hon arbetar på SÄPO, är driftig och satsar helhjärtat på sin karriär på bekostnad av kärlekslivet.

[geim]

I första boken hittar HP en telefon på ett säte i tunnelbanan som han givetvis norpar åt sig. Men så kommer det ett meddelande på telefonen som är riktat till honom! Han får ett erbjudande han inte kan motstå. Vill han vara med på ett ”spel”? Ja eller nej? Via spelet får han uppdrag som han ska utföra och för det får han poäng men uppdragen blir svårare och av allt mer tvivelaktig karaktär. Geim var verkligen en total överraskning för min del även om jag hade blivit tipsad av flera andra. Jag verkligen sögs in i spänningen och spelet! 

[buzz]

Utan att avslöja för mycket så fick den här boken mig verkligen att gå igång på olika konspirationsteorier ännu mer än geim. Den ändrade helt min syn på olika bloggar och sidor på nätet. En utmärkt uppföljare och min favorit i trilogin.

[bubble]

Det är såklart ännu svårare att berätta om den sista boken utan att avslöja för mycket men det är många frågor som får sitt svar och trådar som löses upp. Det är inte den bästa boken i trilogin men det är ändå en spännande resa. Jag hade inte kunnat gissa mig till slutet, det hade kunnat sluta precis hur som helst. Det enda problemet är att jag kanske förväntade mig ännu mer. Hur det skulle ha gått till vet jag faktiskt inte men ironiskt nog kan man likna det vid en bubbla av förväntan som byggdes upp till gigantiska proportioner. Den sprack inte men det blev ändå en liten pyspunka som man trots allt lyckades reparera till en ok nivå. Som helhet spelar det dock ingen roll för trilogin är bland det bästa som hänt sen Stieg Larssons Millenniumtrilogi!

Vad handlar serien om egentligen?

Säkerhetsfrågor. Anders de La Motte har tidigare arbetat inom säkerhetsbranschen och det märks. Vad händer med allt material vi producerar på nätet, var hamnar all information? och vad händer om informationen hamnar i fel händer? Det är högaktuella frågor som berör dig och mig som individer (integritetsfrågor) men det är också nationella och globala frågor. Efter att ha läst böckerna kan man lätt bli konspirationstokig för det som händer i böckerna skulle kunna hända på riktigt, eller ja, kanske inte lika dramatiskt, eller?…

Generationen ”Varför?”

Jag nämnde tidigare att serien känns modern och det beror på att Anders de la Motte har lyckats fångat den moderna livsstilen. Karaktären HP är präglad av den ständiga uppkopplingen på nätet, filmer och TV vilket Anders de La Motte på ett klockrent sätt fångar i HPs språk som är fullt av svordomar, slang, ”nätord” och film/tv-serie referenser. HP har också ett konstant bekräftelsebehov och, framförallt, han tillhör Generation ”Why?”. Emma Pihl har skrivit boken ”Att leda nästa generation” Där beskriver hon 80- och 90-talisterna som egocentriska och bortskämda. De kräver ”Största möjliga utlopp för sina talanger och applåder för sina resultat” och ”funderar konstant på om en mer utmanande arbetsplats väntar runt hörnet. De kallas Why generationen eller den ifrågasättande generationen. De gör helt enkelt inte saker bara för att någon säger till dem att de ska göra det. De vill veta varför de ska göra det och vad de själva får ut av det. Läs gärna Emmas bok eller den här artikeln om henne av Anette Lind där citaten ovan är tagna ifrån.

Framtiden

Jag anar en öppning till bok nr 4 då det fanns några trådar som aldrig riktigt löstes upp. Och varför skulle Anders de la Motte sluta nu? Trilogin har blivit en stor framgång, ska filmatiseras och är såld till ett flertal länder. Han vore dum om han inte fortsatte. Dessutom är jag nog inte den enda som inte är riktigt redo att släppa HP och spelet…

Fallet Thomas Quick: Att skapa en seriemördare av Hannes Råstam

Publicerat av

Varumärket

Det är bara att konstatera att Thomas Quick är ett varumärke, ett varumärke som dessutom är värt massor av pengar. Journalister, jurister, psykologer och utredare – alla vill de ha en del av kakan (och med kakan menas både pengar och chansen att göra sig ett namn). 

Sedan finns det ytterligare en grupp som bara är ute efter att konsumera (det vill säga gotta sig i) varumärket, de kallas ”svenska folket”. Ni vet, de där som läser och kommenterar kvällspressens sajter. De som alltid är ute efter blod (självklart påhejade av pressen själv). 

Japp, Quick är verkligen big business.

Boken

Boken heter ”att skapa en seriemördare”, vilket är en bra titel men ”att skapa en seriemördare och sedan plocka isär den” hade varit en bättre.

Jag har ingen som helst aning om Thomas Quick är skyldig till några mord eller inte. Den här boken gör en knappast klokare. Men den lyckas i alla fall visa att fallet Quick ”luktar illa”. Dessvärre blir även denna bok en del av den illaluktande soppan. Nu har man pressat ur varumärket Quick på allt man kan på seriemördarfronten, så nu ska det pressas ur från andra hållet istället.

Spännande bok

Boken är både intressant och spännande men samtidigt är det just dessa bitar (eller snarare knepen man tagit till för att få boken just intressant och spännande) som ger mig känslan av att jag läser en bok skriven av Dan Brown. Det vill säga en bok som är ämnad att få dig som läsare att känna dig klokare när du läst klart… men precis som med Dan Brown är det troligtvis en falsk känsla.

Fader Död av Giles Blunt

Publicerat av

Äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN har Giles Blunt gett ut en ny bok i serien om de kanadensiska poliserna John Cardinal och Lise Delorme. Jag har väntat sedan När du läser detta och var lite rädd att det inte skulle bli några fler med tanke på vad som hände i den. Jag vill inte förstöra läsupplevelsen för er som inte har läst böckerna om Cardinal så jag förvarnar er nu om att min text innehåller lite spoilers för vad som har hänt i tidigare böcker.

Det var ett kärt återseende at börja läsa Fader Död, nästan som när man träffar goda vänner som man inte sett på ett tag. Även om omständigheterna kanske är lite mer än något bisarra.

Handlingen

Ett år har gått sedan John Cardinals fru Catherine gick bort och hans liv ser numera ganska annorlunda ut. Huset hand delade med Catherine är sålt och han bor ensam i en liten lägenhet. Han jobbar med gamla ”cold case” fall och umgås mycket med Lise, hans kollega. Men så avbryts lugnet då dubbelmordet av ett ryskt par ute i en öde stuga skakar det lilla samhället. I Algoquin Bay pågår den årliga pälsauktionen så staden är full av besökare. En person har bevittnat mordet och hon är nu jagad.

Förutom morden så rör sig en liten sammansvetsad grupp i skogen runt Algoquin Bay. En grupp som leds av en man som ser sig som gruppens ”pappa”, en man som har ganska storartade planer om hur han ska förändra hela världen. Men finns det något sammanband mellan gruppen och morden? Och isådanafall vad?

Mina egna åsikter

Jag blev absolut inte besviken när jag läste Fader Död och nu håller jag tummarna för att det kommer fler i serien och jag inte behöver vänta 4 år på nästa del. Den är spännande och den håller ett bra tempo rakt igenom. Själva intrigen är inte heller för komplicerad eller för lätt att förutse så den håller hjärnan igång.

Dynamiken och samspelet mellan Lise och Cardinal är något av det jag gillar bäst i den här serien. De har vassa dialoger som inte känns för krystade och den är inte heller full av one-liners (vilket blir tröttsamt ganska så snabbt). Jag är också förtjust i den lite sävliga stilen. Jag vet inte den är typisk kanadensisk, eller vad det är men den skiljer sig väldigt från till exempel amerikanska thrillers.

Det enda som ger mig lite huvudbry, och jag vet att detta är väldigt ytligt, men vem designade omslaget? Ska inte ytan knyta an till själva boken? Jag tycker färgsättningen är jättesnygg men bilden ovan på paret får mig snarare att tro att det handlar om en erotisk historia. Men det är det ju absolut inte. Eller ja, lite relevans har det men varför inte pälsmössor eller ett öde hus i skogen? Men, som sagt, det är ju petitesser och det har ju egentligen inget med boken som sådan att göra. Vad tycker ni? Har omslaget betydelse?

 

Bokhögen har genomgått en växtfas

Publicerat av

Under några månader har alla fritidsintressen fått stå tillbaks för examensuppsats och graviditet. Bokhögen har under denna tid nått nya höjder.

 

Nu när uppsatsen är inlämnad (det tog bara två år) och Ture är här (att han heter som en mycket framstående semmelätande  detektiv är bara en lycklig tillfällighet) hoppas jag få massvis med tid över för bokläsning. Det kanske är naivt, men under de senaste veckornas nattvak har jag i vart fall kunnat lyssna mig igenom några ljudböcker – ett perfekt botemedel då frustrationen över läsbristen varit som värst.

 

Mercurium av Ann Rosman

Publicerat av

Ännu en historisk deckare av Fru Rosman! Vetskapen om att stora delar är med sanningen överensstämmande gör historien extra intressant, tycker jag.

 

Den här gången är det Fru Metta Focks öden och äventyr vi får följa. En adelsdam som av sin styvfader gifts bort med den sinnesslöe och late Henrik Fock, och som för att rädda familj och gård tvingas göra det som i grannar och släktingarnas ögon är karlagöra. Det förstör hennes rykte och man tycker lite till mans synd om Focken som fått en sådan rugguggla till hustru.

Att ingen mat kom på bordet och inget ved skulle funnits till vintern om inte Metta tagit hand om gården och familjens affärer, det ser man inte. Inte ens Focken själv.

 

Historien om Metta Fock, den enda kvinnan som suttit fängslad på Carlstens fästning, är spännande, välskriven och med ett sagolikt driv i storyn. Inte en trist sekund.

 

Jag gjorde ett par försök att lyssna på boken i ljudboksformat, men upplevde att inläsaren som i och för sig gjorde ett mycket gott jobb, hade en tendens att göra alla dialoger mycket barska och korthuggna. Ingen skillnad vem som talade och med vem. Det gjorde att jag till slut övergick till bokform. Mirja, din röst är helt underbar att lyssna till, men jag önskar mig mer liv och lite mer variation i dialogerna.

 

Efterordet läser Ann in från Metta Focks cell i fästningen. Kul idé.

Du Ann, jag vet att du har fullt upp med att skriva, men har du inte funderat på att själv läsa in dina historier? Det hade verkligen varit pricken över i !