Vågspel

vågspel

Ann Rosmans Marstrands-serie

Vågspel är Ann Rosmans sjätte bok om Karin Adler, polis och seglarfantast bosatt på Marstrand. De tidigare böckerna har framförallt utspelat sig på och kring Marstrand. I den här boken får Ann åka på tjänsteresa till Orkneyöarna.

Havslegender och dykare

Som vanligt är det en hel del båtar i Anns böcker i den här handlar det mycket om dykare. Det är inte svårt att förstå att hon fastnade för historierna om de norska pionjärdykarna som under oerhört svåra förhållanden hjälpte till att bygga upp den norska oljeindustrin. I den här boken får en av de bästa dykarna ”svensken” i uppdrag att hjälpa till med att hitta en skatt på ett gammalt vrak som gick på grund vid Orkneyöarna 1916. Skeppet HMS Hampshire i sig är en mytomspunnen då det sägs att den fraktade guld från den ryska tsarfamiljen. Till det läggs lite skotsk folkmyt om Selkies, varelser som lever som sälar i havet men kan bli människor på land. Gillar man folkmyter kan jag rekommendera en helt magisk tecknad film om Selkies som heter Havets sång. Passar hela familjen från 7 år.

Morddelen

I Anns böcker är det historiska legender och havet som är huvudfokus men nutid och dåtid knyts ihop med någon form av brott. När man hittar en tom svensk segelbåt  med blodspår på drift kring Orkneyöarna ber polisen i Skottland om hjälp från Sverige. Karin blir ditskickad ihop med Folke till kollegan Roberts förtret. För er som läst Anns tidigare böcker så vet ni att Folke är lite speciell kollega…

Perfekt sommarläsning

Det här är verkligen en perfekt bok för sommaren, speciellt om man är vid havet. Gillar man att få i sig lite historik på ett lättsamt sätt så är det inte svårt att sätta ett bra betyg. Vill ni läsa våra recensioner av Anns tidigare böcker plus en interjvu så sök på Marstrand i sökrutan. Debutboken heter Fyrmästarens dotter.

 

Anna Jansson – Lik en brud

Anna Jansson belägrar deckarhuset: Få har väl missat Anna Janssons Gotlandsdeckare om kriminalpolisen Maria Wern, som också har filmatiserats. År 2000 debuterade hon med Stum sitter guden. I år kom den 12:e boken – När skönheten kom till Bro. Vi på deckarhuset har recenserat flera av Anna Janssons böcker här är en av dem:  Alkemins eviga eld.

 

Lik en brud

Verkligheten överträffar alltid dikten. Efter tio år som författare borde jag kanske ha insett det. Det osannolika är bara osannolikt tills det faktiskt inträffar. Och det gjorde det!

 

Botaniska Trädgården i Visby är en av mina favoritplatser. Här lekte jag som barn bland rosor, kryddor och ädelträd. Badade i dammen. Här svärmade jag som tonåring. Det var den givna platsen för en deckarintrig. Den ljuvliga trädgården i kontrast till det hemska.

 

I ”Drömmen förde dej vilse” hittas en sjuksköterska död i lusthuset på tempelkullen i Botaniska trädgården i Visby. Hon är klädd till brud. Någon har hängt upp långa remsor av lakansväv som fladdrar i vinden. Det ser ut som en konstinstallation, tycker de besökande turisterna i boken när de stannar till för att lyssna på den flöjtspelande trädgårdsmästaren.

 

I juni i fjol landade ett flygplan med särskilt inbjudna gäster till mitt finska förlag och journalister från de största finska magasinen. De ville göra intervjuer och bli guidade i Maria Werns fotspår och jag kom på den tvivelaktiga idén att vi skulle spela upp just den scenen ur boken. Jag hyrde in trädgårdsmästaren som spelade flöjt och en död brud till lusthuset. Tanken var att journalisterna, som guidades runt dag två, själva bli en del av handlingen och upptäcka banden som fladdrade i vinden och gå upp till tempelkullen och hitta bruden. Det hade fungerat finfint dag ett med gästerna.

Men det gick inte som jag hade tänkt.

 

Vad jag inte visste var att en riktig vigsel skulle förrättas på exakt samma plats . Jag hade ingen aning om det, jag lovar. Vigselförrättaren hade inte ont anande gått upp till lusthuset i god tid och till sin förskräckelse sett bruden ligga helt utslagen på bänken. Kritvit i ansiktet med blåbleka läppar och sönderriven klänning. Han hade gått fram till henne och frågat: ”Är du bruden.” Och hon sa: ”Ja!”, för hon trodde att han var en del i teatern. Under några fasansfulla minuter måste det ha känts ganska pressande för vigselförrättaren att tänka på den förestående vigseln mellan två älskande när bruden var helt lealös och ur form.

 

Efteråt fick jag betala en sorts böter, eller avgift. Det kostar en slant att ha vigseln i lusthuset och vi enades om att taxan för en död brud var den samma som för en levande och det betalade jag gärna. Huvudsaken var att den riktiga vigseln kunde gå av stapeln precis så som det var tänkt. Och att det som skulle bli ett minne för livet – fick bli ett ljust och behagligt minne i den vackraste av trädgårdar.

 

Anna Jansson

 

Anna Jansson – Alkemins eviga eld

Boksläpp!

Idag släpps Anna Janssons 12:e deckare om polisen Maria Wern som bor och är verksam på Gotland. Jag har följt serien sen starten och gillar serien. Jag gillar även den svenska filmatiseringen med Eva Röse som Wern.

Alkemins eviga eld

Temat i den här boken är konstnärskap och Alkemi. Anna Jansson har som vanligt gjort ett gediget bakgrundsarbete vilket nästan resulterade i för mycket detaljer och fakta för min smak. Men det var som tur var inga långa stycken och dessutom så är det nog en smaksak om man vill veta mycket fakta eller inte.

Uppyggnad

Som vanligt kopplar Anna Jansson mordgåtan till det förflutna och i det här fallet så handlar det till stor del om Maria Werns chef (Thomas Hartman), eller snarare hans farbror och dennes konstnärskrets på 70-talet.

Handling

Thomas farbror Justus, en känd glaskonstnär, försvinner spårlöst från ett sjukhus. Thomas som inte har sett sin farbror på flera år börjar leta samtidigt som det väcker plågsamma minnen från det förgångna. Spåren leder till fastlandet och glasriket och Maria Wern erbjuder sig att följa med paret Hartman över en helg. På hotellet gör de en makaber upptäckt och nu handlar det inte längre om en försvunnen man utan också mord.

Karaktärer

Anna Jansson är duktig på att bygga intressanta karaktärer och jag gillar Thoms farbror Justus. I den här boken tycker jag att man kunde ha arbetat lite mer med Maria Wern som karaktär. Jag tyckte det var lite mycket självömkande över misslyckade förhållanden. Nog förtjänar Maria Wern en ny kärlek men låt det förhållandet i så fall hålla för varken jag eller Maria orkar med ett till misslyckande!

Helhetsintryck

Det här är en helt ok bok som är lagom spännande men Anna Jansson kan ännu bättre! Med nya teman och mordgåtor lyckas hon hålla böckerna spännande och intressanta men efter 12 böcker så behöver kanske karaktären Maria Wern en nytändning.

Sommardeckarfototävling!

Nu tar som sagt intervjuerna sommaruppehåll, men för att vi inte ska vara helt lottlösa på måndagar är det istället dags för en utmaning! Ta en bild på en riktigt bra sommardeckare, helst i en kul miljö (allt från dig och/eller din favoritplats att läsa på till en plats som anspelar på bokens innehåll, tanken är fri!), skriv kort vad du gillar med boken eller om dina tankar kring bilden och maila in det till oss. Varje måndag (fram till och med 3 augusti) publiceras en vinnare här på sidan som dessutom får en liten belöning.. 🙂

Skicka ditt bidrag till tavling(a)deckarhuset.se

Bilden ska vara i jpg-format, max 2 MB och givetvis kan du skicka in så många bidrag du vill och kan. Glöm inte att ange ditt fullständiga namn och adress samt din eventuella blogg du vill att vi ska länka till.

.

Genom att delta i tävlingen ger du Deckarhuset rätt att publicera din bild på sidan och du kan självfallet endast delta i tävlingen med bilder du själv tagit och har rätten till.

En vinnare utses av Jessica och Joachim varje söndag. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren.