Chick Lit-huset

Uppdateringen är klar! Nya Chick Lit-huset ligger uppe! 🙂

Den här veckan kommer vi att arbeta på Chick Lit-huset. Arbetet kan innebära att sidan tidvis inte kommer att fungera som den ska (eller helt går ned). Till helgen kommer dock sidan vara i toppform igen!

Mallory – Tuff brud i lyxförpackning

Jag har läst Carol o´Connells första deckare – Mannen som ljög med detektiven Mallory.

Mallory liknar karaktären Lisbeth Salander och Sara Paretskys V.I Warshavski. Mallorys uppväxt är höljt i dunkel men man vet att hon hittades i slummen som gatubarn av en polis. Mallory är ett genibarn, expert på datorer, tuffare än tuffast och supervacker med blont hår och gröna hår men också  till synes helt känslokall (känns det igen?)

Mallory får en fin uppfostran av polisens fru och en minde konventionell uppfostran av polisen som lär henne allt om mord och mordutredningar. Självklart blir hon också polis. Mallory gör sig ovänner med många och använder sig av helt olagliga metoder. Hon kan stoppa vilken skurk som helst med en blick vilket gör att kollegorna låter henne hållas av rädsla för repressalier.  

Jag gillar Mallory men det finns inte plats för så många Mallorys, Lisbeth Salander och V.I Warshavskis. Nästa författare som vill skapa en tuff kvinnlig karaktär bör vinkla det på ett annat sätt.

Boken känns lite slarvigt skriven eller så beror det på översättningen som ibland haltar. En annan sak som stör mig är att det klart och tydligt framgår i boken att Mallory alltid har gympadojor och jeans men ändå har hon högklackade stövlar på omslaget!

Det tog ett tag att komma in i boken men det gick bättre och bättre och jag kan absolut tänka mig att läsa fler böcker om Mallory, kanske mest för att jag vill veta mer om Mallorys bakgrund. Något absolut förfärligt hände i hennes barndom men vad?

Gillar man hårdkokta deckare och karaktärer som Lisbeth Salander så är det här något för dig.

Boken är ett recensionsexemplar från Voltaire Publishing

David Baldacci’s The Camel Club

Kamelklubben består av fyra speciella, lite kantstötta medlemmar i samhällets utkant. En av dem bor i ett tält utanför Vita Huset, en annan i ett litet hus i kanten av en kyrkogård.

Klubben håller till i Washington DC, och syftet med sammanslutningen är att till varje pris finna sanningen runt olika märkliga, ofta nedtystade händelser i landet.
Skarans ”huvud” är Oliver Stone och under hans ledning synar de fyra vännerna nyheter och myndigheternas förehavanden i sömmarna och tvekar inte att vid behov ställa ledarna till svars inför folket.

Efter att ett par av medlemmarna bevittnat ett mord, slår de fyra sig motvilligt ihop med Alex Ford, en Secret Service agent som de bedömt som hederlig, och dessa fem ger sig i kast med att undanröja den katastrof som är under uppsegling och som romanen spinner runt.
Baldacci har komponerat en grupp av fyra personer som ter sig mycket verkliga. De är sinsemellan mycket olika, men kompletterar varandra på ett lysande sätt. Miljöer, konspirationsteorier, och myndigheternas cover ups, ja allt ger känslan av att vara verkligt.  Till och med slutet är bra, faktiskt. Där har Baldacci ibland gjort mig besviken, men inte den här gången! Storyn håller till sista sidan.

Det är en hårresande men inte omöjlig bild av världen som Baldacci beskriver och

har du några timmar till övers är de 688 sidorna i The Camel Club ett bra val!

Ildens øye av Jorun Thørring

Jorun Thørring är norska, gynekolog och kriminalförfattare. Jorun debuterade med  romanen Skyggemannen 2005 och efterföljaren Glassdukkene kom redan 2006. Har du missat henne? Det måste du rätta till! Hon skriver lättflytande, och spännande. Hennes karaktärer är i högsta grad levande och likaså miljöerna kring Tromsö där hon själv kommer från och där böckerna utspelas.
I Ildens øye löser kommissarie Aslak Eira ett brott som sträcker sig ända tillbaka till 1969. Den gången brann Andreas Fjeld A/S kontor som låg i en av de gamla trähusen i Tromsö centrum ner. Man fann två lik,  den ene identifierades som ägarens äldste son Karl och den andre stadens facklige orostiftare Oscar Wikan.

I Oktober 2007 dyker en man som säger sig vara Karl upp i Tromsö, hos sin yngre bror. Varför nu? Varför inte tidigare? Är det verkligen Karl och varför försvinner han spårlöst igen? Och plötsligt står en träbyggnad i centrum i brand igen…

Den samiske kommissarien Eira försöker länka ihop bränderna 1969 och 2007, medan det ena vittnet efter det andra på olika sätt tystas i processen.

Jag kan varmt rekommendera Joruns romaner. De är levande och griper tag i en. Lite grann av privata saker väver hon in runt Alsak Eira. Hur det är att vara same och därmed tillhöra en av de norska minoriteterna som det ses ner på än idag. Aslak är ensamstående pappa till en tonårig son, och nog känner vi som har tonårsbarn igen oss i såväl glädjeämnen som våndor.

Tidigare om Journ Thørring på Deckarhuset:

Glasdockorna…