Mallory – Tuff brud i lyxförpackning

Jag har läst Carol o´Connells första deckare – Mannen som ljög med detektiven Mallory.

Mallory liknar karaktären Lisbeth Salander och Sara Paretskys V.I Warshavski. Mallorys uppväxt är höljt i dunkel men man vet att hon hittades i slummen som gatubarn av en polis. Mallory är ett genibarn, expert på datorer, tuffare än tuffast och supervacker med blont hår och gröna hår men också  till synes helt känslokall (känns det igen?)

Mallory får en fin uppfostran av polisens fru och en minde konventionell uppfostran av polisen som lär henne allt om mord och mordutredningar. Självklart blir hon också polis. Mallory gör sig ovänner med många och använder sig av helt olagliga metoder. Hon kan stoppa vilken skurk som helst med en blick vilket gör att kollegorna låter henne hållas av rädsla för repressalier.  

Jag gillar Mallory men det finns inte plats för så många Mallorys, Lisbeth Salander och V.I Warshavskis. Nästa författare som vill skapa en tuff kvinnlig karaktär bör vinkla det på ett annat sätt.

Boken känns lite slarvigt skriven eller så beror det på översättningen som ibland haltar. En annan sak som stör mig är att det klart och tydligt framgår i boken att Mallory alltid har gympadojor och jeans men ändå har hon högklackade stövlar på omslaget!

Det tog ett tag att komma in i boken men det gick bättre och bättre och jag kan absolut tänka mig att läsa fler böcker om Mallory, kanske mest för att jag vill veta mer om Mallorys bakgrund. Något absolut förfärligt hände i hennes barndom men vad?

Gillar man hårdkokta deckare och karaktärer som Lisbeth Salander så är det här något för dig.

Boken är ett recensionsexemplar från Voltaire Publishing