Sommarens mest lästa bok?

 

Kan det möjligen vara Dan Browns Inferno? Jag har sett många läsa boken i sommar och jag själv är inget undantag. Tror de flesta här på deckarhuset också har läst eller lyssnat på den. Egentligen tycker jag det går för långsamt att lyssna på en bok i jämförelse med att läsa men det är skönt att ha något i öronen när man kör bil, springer eller liknande.

Igenkännande

Det finns något skönt med en författare som har ett upprepande recept (full fräs framåt, hjälte som jagas, konspiration, koder, lögner och en mängd historik) man behöver inte tänka så mycket, bara ryckas med. Robert Langdon som vi känner igen från Da Vinci-koden är tillbaka och det känns tryggt. Vi har en konspiration som ska avslöjas och en värld som ska räddas. En kvinna finns så klart vid hans sida, denna gång i form av Doktor Sienna Brooks. En högintelligent kvinna som tvingas fly ihop med Langdson när de jagas av okänd lönnmördare.  Det är svårt att lägga ifrån sig boken. Man vill veta hur det ska gå. Mycket tack vare otaliga och skickliga Cliffhangers.

Oroväckande

Boken har ett allvarligt budskap. Skurken är en geni/galning som är övertygad om att världen går mot undergång om man inte gör något åt den skenade folkmängden. Här måste jag erkänna att även jag blev lite nervös… Klart är att det inte kan fortsätta som det är idag… Jag har redan klimatångest och orkar inte riktigt med en till ångest. Nåja, en del forskare säger att om de fattiga i världen får det lite bättre så kommer befolkningsmängden minska radikalt. Jag väljer att lita på dem.

Minus

Det finns en hel del man kan störa sig på. Att det inte är nobelprisnivå språkligt struntar jag högaktningsfullt i. Vill man ha ett fint språk läser man helt enkelt inte Dan Brown.  Det jag störde mig på var att  1. Allt är komprimerat lite för mycket för att det ska kännas helt trovärdigt.  2. Mängden av historiska fakta som i den här boken känns lite väl inklämt. Hur hinner Langdon filosofera över Dantes prosa när det är BRÅTTOM! Man hade kunnat kapa rejält här och ändå fått med det viktigaste.

Varför ska man läsa Inferno?

OBS! SPOILER!

Trots lite för mycket historiska fakta så gjorde boken mig ännu mer nyfiken på, framförallt, Istanbul och jag googlade flitigt på Dantes dödsmask, Sofiakyrkan och istanbuls vattencistern. Andra kanske fastnade för Venedig där en stor del av boken utspelar sig. Spännande underhållning som leder till nyfikenhet på andra kulturer, historia och nya platser kan aldrig vara fel.

Istanbul-toppen

Dottern och undertecknad tog en sväng inom Istanbul. Huvudsakligen för att det skulle vara varmt där. Officiell anledning för att bättra på 23-åringens allmänbildning vad gäller viktiga byggnader och historia.  

Nåväl – det gick ju ganska snabbt. Hennes intresse var snabbt stillat och undertecknad kunde få botanisera i den turkiska huvudstadens boklådor! ( Den egentliga, inofficiella, anledningen till resan.)

Det var oroväckande få Svenska författare vi hittade. Närmare bestämt ingen alls. Iallafall inte om man räknar bort en svensk utgåva av Åsa Larssons Solstorm,  som vi hittade i hotellets fyndhylla. Den och en tysk poesibok gömde sig bland diverse turkiska verk. (om det nu var turkiska – det kan ha varit lite vadsomhelst, faktiskt. Vår turkiska är lite rostig…) 

Vad hittade vi då i kriminalväg? Tja. Åter igen skrämmande lite.  Två Agatha Christie

( tveksamt vilka titlar…) 

 

 

 

 

och så vår vän Dan Brown. Ett ex av, hm,  en titel.

Go´vänner – vad ska vi göra ÅT en sådan brist på god litteratur? 

/Mi

Matthandlare Olssons död av Karin Wahlberg

Matthandlare Olsson från Oskarshamn mördas (vilket knappast är förvånande med tanke på titeln) på en färja i Turkiet. Mattor spelar en central roll och boken inleds väldigt passande med ett citat från Ture Sventon.

Polisen i Sverige reser ner till Istanbul och mordet utreds både i Sverige och Turkiet. Det visar sig att Carl-Ivar Olsson hade hemligheter både gällande familjelivet och affärerna.

Man får reda på en hel del bakgrundsfakta och det märks att författaren har gjort sin research gällande mattor och Istanbul. Tyvärr dyker det upp ett par stavfel vilket jag stör mig på, och jag tror till och med att rättstavningsfunktionen i Word skulle vilja ändra ”falkst” till ”falskt.”

Flera historier berättas parallellt och det är inga problem att hänga med; däremot verkar flera spår glömmas bort, vilket jag också stör mig på. Jag förutsätter att vissa frågor kommer besvaras i Karin Wahlbergs nästa bok, eftersom deckaren är del av en serie om kriminalkommissarie Claesson och hans fru Veronika Lundborg, överläkare på Oskarshamns lasarett. Trots vissa störningsmoment tycker jag ändå att det var en läsvärd bok.