Istanbul-toppen

Dottern och undertecknad tog en sväng inom Istanbul. Huvudsakligen för att det skulle vara varmt där. Officiell anledning för att bättra på 23-åringens allmänbildning vad gäller viktiga byggnader och historia.  

Nåväl – det gick ju ganska snabbt. Hennes intresse var snabbt stillat och undertecknad kunde få botanisera i den turkiska huvudstadens boklådor! ( Den egentliga, inofficiella, anledningen till resan.)

Det var oroväckande få Svenska författare vi hittade. Närmare bestämt ingen alls. Iallafall inte om man räknar bort en svensk utgåva av Åsa Larssons Solstorm,  som vi hittade i hotellets fyndhylla. Den och en tysk poesibok gömde sig bland diverse turkiska verk. (om det nu var turkiska – det kan ha varit lite vadsomhelst, faktiskt. Vår turkiska är lite rostig…) 

Vad hittade vi då i kriminalväg? Tja. Åter igen skrämmande lite.  Två Agatha Christie

( tveksamt vilka titlar…) 

 

 

 

 

och så vår vän Dan Brown. Ett ex av, hm,  en titel.

Go´vänner – vad ska vi göra ÅT en sådan brist på god litteratur? 

/Mi

Detta inlägg är publicerat under Allmänt, Böcker och märkt , , av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.