Isola av Åsa Avdic

IsolaJag är egentligen inte så förtjust i den här typen av böcker som kan beskrivas som Hunger Games för vuxna men något fick mig intresserad. Det här är Åsas debutdeckare som kom förra året. Ni kanske känner igen namnet från SVT där hon arbetar som journalist.

 

Året är 2037 och vi befinner oss i en dystopi där Berlinmuren aldrig föll.  Åsa har lagt sig rätt nära samtiden (inga konstiga kläder, eller för ”spacigt”) men ändå rätt främmande och obehagligt. Huvudpersonen Anna Francis är en kvinna som är en duktig byråkrat, mindre bra med andra människor, som bränner ut sig rejält efter att ha arbetat i en krigszon och bokstavligen arbetat mot sin död. Trots att hon är allt annat än stabil och hennes karriär är körd i botten efter ett fruktansvärt misstag får hon ett uppdrag av ”Den stora ledaren”. Hon ska vara med i ett mänskligt experiment ute på en isolerad ö och agera observatör i hemlighet. 7 personer lämnas på en ödslig ö för att testa deras psyke inför ett toppjobb. I kontrast till framtiden kastar Åsa oss rakt in i variant av Agatha Christies Och så var de bara en…

 

Åsa får till en ruggigt obehaglig stämning, ett framtidsscenario som i stunden inte känns så omöjlig (och därför desto läskigare), ett fantastiskt språk och rätt skickligt ihopvävd intrig. Bra debut!