Den fuskande ungdomen… ;)

Inlägget nedan om ”hjälp” med bokrecensioner påminde mig om när jag som 14-åring försökte klara en bokrapport på engelskan genom att se 4.50 From Paddington på tv istället för att läsa boken. Det gick inte så bra – jag lyckades på något sätt bland annat missa ett mord (!) och det var väl ganska uppenbart för min lärare att jag inte öppnat boken. (Jag vet dock inte om missarna berodde på att de gjort om handlingen för tv-inspelningen eller på att jag var allmänt ouppmärksam…)

Om moralen med denna berättelse är att fusk inte lönar sig låter jag vara osagt, men lite ödets ironi är det väl att jag nu är deckarbloggare.. 😉

Mord per korrespondens

Finns det något härligare än att ligga på en strand och läsa en riktigt bra bok? Jag tror inte det!

Jag har läst en gammal goding: Agatha Christies Mord per korrespondens, och den var precis lagom ansträngande för soltrötta ögon.

Piloten Jerry Burton har råkat ut för en allvarlig olycka och blir av sin läkare rekommenderad att hyra ett hus på landet för sin konvalescens. Tillsammans med sin syster Johanna flyttar han således till den lilla byn Lymstock med avsikt att ha det lugnt och skönt. Så vidare lugn blir dock inte tillvaron då en till synes galen person börjar skicka anonyma brev till snart sagt alla byns invånare. Breven innehåller de vulgäraste beskyllningar och det dröjer inte lång stund innan en kvinna tar sitt liv och en annan hittas mördad. Jerry och Johanna kastar sig in byns umgängesliv i hopp om att utröna vem den anonyme brevskrivaren är.

Jag tycker det är riktigt skoj att läsa böcker av den här typen. All dagens kriminalteknik är helt främmande och allt känns oskyldigt och genuint. En liten kärlekshistoria har smugit sig in i handlingen och man hoppas ideligen att ingen av de inblandade ska vara galningen som författat breven.

Det är helt klart en av de bättre böckerna av Agatha Christie som jag läst på senare tid.

Murder is easy!

Murder Is Easy (Mord är lätt) av Agatha Christie.

Ytterligare en Christiedeckare kan läggas till handlingarna. För den som skulle vilja börja läsa böcker på engelska, men känner sig osäker, kan jag verkligen rekommendera att läsa Agatha Christie. Även om vissa uttryck är lite gammalmodiga så är det inga problem att förstå språket. För det är ju så, böcker gör sig alltid bäst i originalspråk…

I denna bok medverkar ingen av de vanliga karaktärerna, Poirot eller miss Marple. Istället får vi följa Luke Fitzwilliam, nyss hemkommen till England efter många år utomlands. Redan på tåget mot London stöter han ihop med en gammal kvinna som har en mystisk historia att berätta. Hon är på väg till Scotland Yard för att berätta om svårförklarliga dödsfall som inträffat i den lilla byn där hon bor. Luke avfärdar den gamla damen som lite nojjig, och de tar farväl på stationen i London. När Luke några dagar senare får höra att kvinnan blivit påkörd på väg till Scotland Yard fattar han misstanke… kanske hade hon rätt ändå? Han bestämmer sig för att själv åka ned till den lilla byn Wychwood för att undersöka saken. Och mycket riktigt, underliga saker är i görningen… Luke är övertygad om att en mördare går lös.

Hur mycket jag än tycker om Poirot och miss Marple anser jag att det är roligt när man får följa någon annan karaktär. Luke har inte de vanliga egenskaperna hos en Agatha-detektiv och hans misstankar kastas åt både höger och vänster. Ibland förvånas man över hans naivitet.

Det är en helt ok bok att läsa på tåget eller halvsovandes i soffan. Den är väldigt lättläst och det krävs inte så mycket koncentration… Ibland kan det vara skönt att inte behöva anstränga sig så mycket, utan bara låta sig svepas med i en liten mordgåta.