Foto: Mikael Eriksson
Jenny Rognebys första kriminalroman Leona – Tärningen är kastad släpptes nyligen. Boken var en frisk fläkt och omöjlig att lägga ifrån sig.
Jenny, välkommen till Deckarhuset!
För de läsare som inte vet vem du är än, kan du berätta lite om dig själv?
Jag är 40 år, kriminolog och jobbar som brottsutredare på Citypolisen i Stockholm. Jag är född i Etiopien och uppväxt i Boden i Norrbotten och bor i Stockholm sedan många år tillbaka. Jag har precis gett ut min första kriminalroman Leona – Tärningen är kastad som är den första boken i en serie om polisen Leona Lindberg.
Att vara kriminolog och brottsutredare måste vara en fördel när man skriver kriminalromaner. Men du är också utbildad musikalartist och har arbetat som artist i många år (du har bl.a. har varit förband till Michael Jackson, släppt album i Japan, varit med i Melodifestivalen och turnerat både i Sverige och utomlands), använder du dig av den erfarenheten i ditt skrivande på något sätt och i så fall hur?
Jag tror att jag alltid har haft en vilja att uttrycka mig konstnärligt. Antingen genom musik, dans, konst, eller som nu, genom skrivandet. Jag tycker att jag har nytta av alla mina livserfarenheter när jag skriver när det gäller att bygga upp karaktärer, miljöer och dialoger. Jag får mycket inspiration av film och musik. Vissa stämningar i musikstycken kan jag exempelvis använda mig av när jag beskriver en stämning i en scen.
Hur började din författarkarriär? Och hur gick det till när Tärningen är kastad blev publicerad?
När jag hade jobbat i några år som brottsutredare dök idén om Leona upp i mitt huvud. En idé som inte ville försvinna. Jag bestämde mig rätt snabbt för att jag måste skriva ner den och kom på tanken att skriva en bok. Jag bestämde mig för att göra ett ärligt försök och på allvar koncentrera mig på att skriva så jag tog tjänstledigt från mitt jobb på Polisen, sålde min lägenhet i Stockholm, alla mina möbler, och flyttade utomlands i ett år för att skriva. Jag flyttade till Malta, en liten ö i Medelhavet där det är lugnt, skönt klimat och det finns inte så mycket som distraherar en – ett perfekt ställe att skriva på.
Hur lång tid tog det dig att slutföra boken och hur mycket av den tiden var research och hur mycket var skrivtid?
Det tog drygt ett år innan jag skickade boken till förlag. Innan det hade jag tagit kontakt med författaren Sören Bondeson som lektörsläste mitt manus. När man som jag har ett yrke inom samma område som man skriver om, har man fördelen av att inte behöva göra så mycket research. Så inte mycket tid har gått åt till det. Däremot var detta det första bokmanus jag har skrivit så jag har lagt ner mycket tid och jobb på att utforska själva hantverket. Hitta mitt eget sätt att skriva osv.
Huvudpersonen Leona Lindberg är minst sagt speciell. Kan du berätta lite om henne och hur gick det till när du skapade karaktären?
Leona var den första karaktären som kom till mig i tankarna. Jag tyckte det var befriande att skriva om en person som efter att i åratal ha levt enligt normen, bestämmer sig för att bryta sig loss från samhällets förväntningar och gå sin egen väg, leva på sina egna villkor. Men Leonas jakt efter att leva ett liv fritt från krav och måsten får ett mycket högt pris. Hon har svårigheter med sig i bagaget som gör att hennes val blir destruktiva och problematiska både för henne själv och omgivningen. Att skriva om en person som bryter mot sociala regler och går över gränser som människor normalt sett inte kliver över, är oerhört intressant. Speciellt att skriva om en kvinna, mamma och polis som ju har många krav på sig utifrån att agera och bete sig på ett visst sätt. Det som händer när Leona inte längre gör det som förväntas av henne, är det som har drivit min berättelse framåt.
Både du och Leona är brottsutredare på Citypolisen i Stockholm; hur har du använt dina egna kunskaper och erfarenheter i ditt skrivande och hur mycket av dig finns i Leona?
Min erfarenhet och kunskap om polisarbete, utredningsprocessen och rättsystemet är en stor fördel för mig och något som jag har mycket användning av i mitt skrivande. Jag har själv jobbat med otaliga utredningar med många olika typer av brott. Alltifrån enklare brott som stölder till grov misshandel, rån, våldtäkter, mord med mera. Jag har hållit otaliga förhör med målsägare, vittnen och misstänkta och inhämtat all övrig bevisning som krävs i en förundersökning. Och eftersom att min första bok handlar om en utredare som utreder ett bankrån så har jag fått väl användning av mina kunskaper.
Det finns en del likheter mellan mig och Leona men främst är det olikheter. Leona är lik mig på så sätt att vi båda är kvinnor som arbetar med att utreda brott på Citypolisen. Leona vill också bort från sitt inrutade vardagsliv och ifrågasätter varför hon ska leva enligt normen. Det är frågeställningar som jag känner igen mig i. Däremot drar sig Leona inte för att bryta regler för att nå dit hon vill och hon har en ganska mörk bakgrund med händelser från barndomen som gör att hon agerar känslokallt i många lägen. Hon beter sig inte så som förväntas av en kvinna, polis, mamma. Leona har i hela sitt liv gjort det som förväntas av henne, visat upp en fasad av något som hon kommer på att hon inte längre klarar av att upprätthålla. Det som sker är att hon bryter sig loss från det – med besked kan man säga.
Vad har du för tips till våra läsare med författardrömmar?
Det viktigaste är att på allvar bestämma sig för att det man skriver ska bli ett färdigt manus. Många börjar skriva men slutför aldrig. För mig hjälpte det mycket att planera hela boken och skriva ett synopsis innan jag började skriva på manuset. Då har man ett underlag som man alltid kan gå tillbaka till om man fastnar. Man vet också i vilken riktning man är på väg, även om det naturligtvis kan ändras under skrivandets gång. Mitt sista råd blir att, när man är klar med manuset, låta en lektör gå igenom det och ge feedback på dess styrkor och svagheter. Utefter det kan man välja om man vill omarbeta och förbättra vissa delar innan man skickar det till förlag.
Har du några författarförebilder? I så fall, vilka? Och varför?
Inte några specifika författare men jag får mycket inspiration från film, musik, nyhetsrapporteringar, människor i min omgivning, vardagliga händelser och från mitt arbete.
Har du något nytt skrivprojekt på gång? (Kan du i så fall berätta lite om det?)
Just nu skriver jag på den andra boken i serien om Leona. Serien kommer att ges ut i sju andra länder så de närmaste åren kommer jag att ägna mig åt att skriva fortsättningen på serien.
Något annat du vill berätta för våra läsare?
Att de kan följa mig på min Facebooksida: https://www.facebook.com/jenny.rogneby