Gud som haver av Ingrid Elfberg

Det är alltid lika roligt att läsa en lovande debutbok och det var precis vad Gud som haver av Ingrid Elfberg var. Visst fanns det lite detaljer som jag hade velat ändra på (t.ex. ett mer trovärdigt slut) och karaktärer jag hade velat lära känna bättre (Mattias), men man kan definitivt inte klaga på spänningen. Nu är bara frågan, när kommer uppföljaren?

Handlingen

Vi kastas in i handlingen och får direkt reda på att pojken Sebastian har blivit bortförd och sexuellt utnyttjad av en pedofil, förskoleläraren Mattias har blivit oskyldigt dömd, och att den riktiga förövaren bara väntar på en chans att upprepa brottet. En av de får som tror på Mattias oskuld är Sebastians mamma Eva. Hon börjar därför undersöka saken på egen hand och hon blir snart övertygad om att den skyldige finns i familjens umgängeskrets.

Smaken är som baken

Deckarhusets gästskribent Annika var lika förtjust som jag i boken: ”Vilken bok! Jag kunde inte lägga den ifrån mig. Ingrid har valt en annan väg än vad som är brukligt inom deckargenren, den känslomässiga vägen. Detta är en bok som känslomässigt griper tag i en redan från början och som sedan inte släpper taget förrän du kommit till sista sidan.”

Joachim var däremot inte lika förtjust men medger också att han förmodligen inte tillhör den tilltänkta målgruppen. Samtidigt säger han: ”Elfberg kan dock onekligen skriva och jag är övertygad om att vi kommer att vi se henne högt uppe på topplistorna om ett par år.”