Trench coats och väldoftande antikvariat

Idag hittade jag ett nytt antikvariat, vars deckaravdelning naturligtvis behövde finkammas. Jag är vad man skulle kunna beskriva som vansinnigt förälskad i lite äldre deckare, helst svenska (men även Agatha Christie, Dorothy L. Sayers m. fl. går självklart bra), från främst 40-, 50- men även 60-tal.

Idag blev resultatet denna lilla juvel av låsta-rummet-gåtans mästare nummer ett, John Dickson Carr (använde sig bl.a. av pseudonymen Carr Dickson)! Pricken över i:et utgörs av att ”Skandal på High Chimneys” dessutom är en av hans få historiska deckare – kan det bli bättre? Miljön är viktorianska England och enligt wiki är den engelska undertiteln ”a victorian melodrama”, något den svenska tyvärr inte har. Underbart låter det i alla fall.

HEMMAKONST

Och trots att alla hans deckare vid det här laget nog kan ses som historiska, kommer detta underbara omslag definitivt att förtjäna en plats i utställningshyllan där hemma (ja, det är sant, jag har en lång tavelhylla där hemma vars syfte är att framhäva bokomslagen till alla underbara 50-talsdeckare som finns i min ägo). Varför ha vanlig konst när man kan tapetsera väggarna med böcker…?

GAMMALT OCH NYTT

För visst är det något speciellt med de lite äldre deckarna! Nutida slit-och-släng-pocketar som man helst säljer på loppis efter att ha läst ut dem kommer inte i närheten av den ”air” som omgärdar den gamla antikvariatdoftande detektivromanen då privatdetektiverna fortfarande bar trench coat av den anledningen att det kanske blåste eller regnade ute.

Det var nämligen så man klädde sig på den tiden.

Mycket är bättre idag, men detektiverna klädde sig absolut bättre förr.

 

VAR ÄR MINA HANDSKAR?

Bör jag tillägga att jag äger en beige trench-coat-liknande höst- och vårkappa? Motvilligt har jag tyvärr blivit expert på att slarva bort röda skinnhandskar, men självfallet bör en detektivnörd äga ett par sådana också, om out-fiten ska bli fulländad.

Och om sommaren skulle börja bli regnig har jag naturligtvis ett paraply avsett för detektiver – bäst att vara förberedd!

Fridens liljor! Kriss

Detta inlägg är publicerat under Böcker och märkt , , , , , , av Kriss. Bokmärk permalänken.

Om Kriss

Namn

Kristina Jägfeldt

 

Roll

Bloggskribent på Deckarhuset och Bokdetektiven.se

 

Om mig

31-årig Lundabo som arbetat som socionom inom socialtjänst och som kurator, men som nyligen sa upp sig från jobbet för att ägna sig åt drömmen – bokbranschen! Går nu förlags- och bokmarknadsutbildningen i Lund. Arbetar även extra på ett bokprojekt.

 

Bor

Med sambo i sned sekelskifteslägenhet i Lund, där jag tillbringar stor del av vaken tid i älskad skrivhörna. Tillbringar lediga perioder i vit stuga i Småland.

 

Böcker

Besatt av bokomslag i allmänhet och i synnerhet dem till 50-talets alla mysdeckare. Favoritformgivare: Lars Sundh. Lever med en inre ”böcker-jag-måste-läsa-lista” som aldrig tycks ta slut. Gillar böcker som kretsar kring en gåta; det kan vara ett mord, men lika gärna det mänskliga mysteriet i relationer som spårar ur (tänk The Talented Mr. Ripley). Som socionom är jag såklart intresserad av psykologi, sociologi, kriminologi, psykiatri (psykiatrihistoria!) och destruktiva förhållandens tendens att sluta i ond, bråd död. Älskar även spökhistorier, mysrysare och viss romance.

 

Typ av deckare/subgenrer:

Hellre suggestiva och lite romantiska pusseldeckargåtor (gärna i historisk miljö) och cozy crime än trist kaffeautomatsrealism på poliskontor. När jag läser vill jag hellre ägna mig åt befriande eskapism än att tvingas in på ännu ett dammigt kontor. Dock inte rädd för det obehagliga och hyllar t.ex. ”Sankta Psyko” av Johan Theorin. Psykologiska motiv är en självklarhet. Agatha Christie har i min värld hård konkurrens av dåtida kollegan Dorothy L Sayers. Annars gäller bl.a. Karin Fossum, Dennis Lehane, Stieg Trenter, Patricia Highsmith (tips!), Maria Lang och true-crime-miraklet Ann Rule.