Non fiction goes Crime fiction

Att deckare och murder mysteries ligger rätt i tiden är väl ingen nyhet. Att deckare är ett bra sätt att fånga allmänhetens uppmärksamhet är dock ett faktum som borde tas till vara lite oftare.

Filosofiskt mysterium

Igår läste jag en krönika som behandlar en bok som förklarar filosofins utveckling under 1900-talet (”Wittgenstein’s Poker” av David Edmonds och John Eidinow, båda journalister). Det speciella med den här boken är att den byggts upp som en deckare! Boken inleds med en händelse som utspelade sig i Cambridge år 1946. En viss herr Wittgenstein hotade en annan herr Popper (båda stora på filosofins område) med en eldgaffel. Delade meningar råder om huruvida denna händelse faktiskt ägt rum, och författarna till boken har penetrerat filosofins historia för att nå fram till sanningen bakom skrönan med eldgaffeln.

Att inleda en berättelse med själva berättelsens avgörande ögonblick, för att sedan bit för bit ta reda på hur det gick till, är ett klassiskt grepp inom deckarvärlden. En faktabok uppbyggd på detta sätt måste ju vara en riktig hit, skriven på ett populärvetenskapligt sätt för att nå ut till så många som möjligt.

Deckarens möjligheter

Deckarens dramaturgi har sedan länge satt sitt avtryck inom andra skönlitterära genrer. Men hur blir det när deckaren möter faktalitteratur?

Biografin: Inleds inte längre med barndomsskildringen, utan karriärens höjdpunkt (eller bättre – dess lägsta punkt), för att sedan ge oss återblickar på hur han/hon hamnat i den här situationen.

Avhandlingen: Stryk redogörelsen av tidigare forskning, metodbeskrivning och annat trist — gå direkt på den nobelprisvinnande slutsatsen, och förklara sedan varför resultatet inte bara är genialt utan även är säkert nog att hålla i domstol.

Kokboken: Ingredienserna och tillagningssätten är inte vad de synes vara. Kocken leds in på otaliga stickspår, och inte förrän sista sidan står det klart om det blir plockmat eller efterrätt.

Det är bara att konstatera, deckarens möjligheter är obegränsade!

 

Detta inlägg är publicerat under Allmänt av Erica. Bokmärk permalänken.

Om Erica

Namn: Erica

Roll: Bloggskribent

Ålder: 26

Om mig: Är ursprungligen från Gävle men flyttade till Stockholm för några år sedan då jag började plugga. Studierna tar ganska mycket tid men jag försöker klämma in en skönlitterär bok så ofta jag kan. Började läsa deckare på allvar när jag gick i 4an och har sedan dess hållit fast vid att Agatha Christie är "the queen of crime". Favorit bland deckarförfattare: Agatha Christie och Reginald Hill

Gillar framför allt denna typ av deckare: Pusseldeckare

1 svar på ”Non fiction goes Crime fiction

  1. Det är lite grann som att koka soppa på en spik när man skriver deckare, man är inte alltid säker på vad som hamnar i grytan och vad det blir av det när den är klar. Fast man måste ha en slev också, den behövs för att ta upp ingredienser som visar sig bli för mycket av det goda!
    Önskar dig en skön lördag!

Kommentarer är stängda.