Vi ska renovera vårt gamla skånehus, vi.

Det kräver bland annat att vi i första skedet behöver tömma hela övre plan, ca 100 m2, på ALLT. Jag har i det längsta försökt inbilla maken att det är gjort i en handvändning.

.

Samlare

Nu är det inte så att jag samlar på allt. Icke. Bara gjutjärnskaminer, gamla strykjärn, nakterhus från stora båtar och svenskt 1800-talsporslin. Förutom böcker alltså.

Kaminerna var lätta att flytta (hmmm….) och det andra också. Förhållandevis.

När vi kom till bokhyllorna och lådorna och staplarna av intressant litteratur tog det tvärstopp.

OJ!! DEN har jag inte sett på länge, konstaterar jag varje kvart ungefär, varpå jag bara måste bläddra lite…Efter tre timmars jobb har maken tröttnat och återgått till att rätta matteprov.

Själv sitter jag kvar på stengolvet och funderar…visst fick jag den här av en kamrat när jag gick på gymnasiet?… Jag plockar fram en penna och börjar notera när och av vem. Och vips är klockan midnatt.

Maken ansluter sig ånyo och river hänsynslöst runt bland mina guldkorn.

.

Allersromaner

”Men duuuu – allvarligt talat – 267 st gamla Allersromaner? Du som inte ens gillar den typen av böcker? Måste vi spara dem? Japp. Jag fick dem av min gamla faster och hon är DÖÖÖÖÖD nu, du.

Jag hittar några trevliga förstautgåvor av värde. Och några utan. Det tar tid, det här…

Klockan tickar och snart kommer hantverkarna för att riva hela våningen och ta upp fönsterkupor på flera ställen i taket… = HÅL i taket. Snart… Mycket snart…

.

Kort triumf

Maken tjatar vidare… Duuuu.. ”Lilla boken om sängkvalster” DEN kan vi väl slänga?

Är du GALEN – tänk om någon av ungarna blir allergisk då kommer du att vara GLAD att vi sparade den! Triumferade jag.

Triumfen blev kortvarig.

Älskade vän – minstingen flyttade hemifrån för TRE ÅR SEDAN…

Himla tur att han efter många års äktenskap känner sin Pappenheim… Maken ger upp. Hustruns samlargen kommer trots allt i direkt nedstigande led från någon gammal skata…