Intervju med Ulf Diktonius

Hej Ulf Diktonius, roligt att du ville ställa upp på en intervju för Deckarhuset/TheCrimeHouse!

Kan du beskriva ditt författarskap med fem ord för de läsare som ännu inte är bekant med dig eller dina alster.

Fem ord… Cynisk livsnjutare med vass penna.

.

Din senaste bok, Lidelser, är minst sagt en annorlunda historia. I grunden har den alla ingredienser för en klassisk polisdeckare: Huvudpersonen är kriminalassistent, ett mord begås och utreds sedermera av huvudpersonen…

…men, trots allt detta är den ganska långt ifrån en vanlig deckare. Hur skulle du själv beskriva boken?

Lidelser är ett språkligt och dramaturgiskt experiment, där jag under skrivprocessen valde att frångå det traditionella upplägget av en roman som följt oss sedan grekernas drama. Den vill tränga ner djupare i människornas sinnen än vanliga deckare gör, varför jag valt att berätta mer om människorna bakom brotten än ge grafiska beskrivningar av ondskan. Ändå finns ju ondskan där som en naturlig del. Jag ville skapa en deckare jag själv skulle vilja läsa, varför Lidelser kom till. Det är en snabb bok där jag valt att på ett effektivt men ändå språkligt vackert sätt beskriva skeendet, varför man kan uppleva den i små scener. Detta kan läsaren känna är skillnaden mellan Lidelser och “traditionella” spänningsromaner, och naturligtvis hoppas jag att boken ska upplevas som ett positivt och friskt inslag i den enorma deckarfloran.

.

Språket i Lidelser skiljer sig även det ganska mycket från det vi är vana vid i svenska deckare. I mitt tycke gränsar det lite åt poesihållet, är det något du håller med om? Eller hur skulle du själv vilja beskriva språket?

Visst är boken skriven med en känsla som kanske är starkare än de vanliga svenska deckarna. Detta är ett medvetet val. Jag ville skapa något mer än “bara” en deckare, och därför var ju språket en viktig del som jag jobbade mycket med under skrivprocessen. Det var ett experiment som jag själv blev nöjd med och förhoppningsvis kommer även läsaren att tycka om sättet att skriva. Att språket är poetiskt kan ju stämma då jag sökt efter en stämning som lättast gick att åstadkomma om jag valde det tempus som Lidelser är skriven i.

.

…Sedan måste jag även passa på att fråga om ditt val av tempus…

Det var som sagt ett medvetet val. De flesta deckare och spänningsromaner är skrivna i imperfekt, vilket har sina fördelar. Det går att på ett enkelt sätt bygga upp en spänning och en otäck känsla men det är samtidigt svårt att tränga ner djupare med detta tempus. Därför valde jag presens då jag själv kom närmare berättelsen och huvudpersonerna men samtidigt närmare händelserna. Presens är dessutom utmärkt att beskriva känslor i. Som läsare tror jag att man lättare lär känna de personer som figurerar i historien.

.

Läser du själv många deckare?

Jag läser mycket över huvud taget och tror att detta är ett sätt att utveckla sitt språk och sitt skrivande. Att studera andra författare resulterar samtidigt i att man skapar sitt eget språk och får inspiration att skapa något bättre än det andra skriver.

.

…Någon favoritförfattare i gengren?

Det finns många men de jag uppskattar mest är nog Aino Trosell och Kerstin Ekman om vi talar om svenska deckarförfattare. Även Roslund & Hellström är spännande.

Sedan finns ju en mängd utländska. De norska deckarförfattarna gillar jag och en bra översatt amerikansk thriller sitter heller aldrig fel. För att nämna några utlänska namn kommer jag att tänka på Thomas Harris och Val McDermid. Underbara stilister som försöker göra mer än att bara skriva dussindeckare.

.

Har du något bra skrivtips för de av våra läsare som själva sitter hemma med författardrömmar, men som inte lyckas få ändan ur vagnen?

Våga skriva. Och tänk på att ingen text är perfekt från början. Skriv, kasta, skriv om och skriv nytt. Men det viktigaste är att skriva. Jag har som författarcoach mött många som gått omkring med skrivardrömmar men som aldrig riktigt satt sig ner och skrivit. Detta är det viktigaste. Det är ju väldigt lätt att vandra runt och fånga inspiration. Men det handlar om att börja skriva ner upplevelserna, miljöerna och händelserna. Det är inte det lättaste men det är enormt spännande!

.

Skriver du på något nytt för tillfället?

Just nu jobbar jag på nästa bok i serien om Daniel Bengtsson. Tanken är att det ska bli tre böcker, varav Lidelser är den första i en trilogi men det tar ju tid. Skrivandet är en ständig process och däremellan måste man jobba för att få ihop till sitt dagliga bröd. Så jag tar mig tid när jag har tid. Men någon gång nästa år bordet det finnas något nytt färdigt.

.

Med det tackar hela Deckarhuset/TheCrimeHouse Ulf Diktonius för att han har tagit sig tid att svara på våra frågor 🙂

Läs mer om Lidelser här…

Kommentering avstängd