Intervju med Elias Palm

1. Du arbetar ju som rättsläkare. Kan du berätta när och varför du valde det yrket och sen när och varför du valde att även bli författare.

Jag började egentligen min akademiska bana på juristlinjen i Lund – mina föräldrar är båda läkare och jag var efter gymnasiet fast besluten om att inte gå i deras fotspår. Men efter knappt två år på juridicum insåg jag att det faktiskt var medicin jag ville läsa. Jag sadlade därför om och under läkarlinjen i Stockholm gjorde jag ett fördjupningsarbete i rättsmedicin. Efter allmäntjänstgöringen (AT) beslutade jag mig för att ge rättsmedicin ännu en chans. Jag kände nog att jag inte kunde utesluta inriktningen utan att ha provat på arbetet och efter ett sex månaders vikariat var jag helt enkelt fast.

Under hela min uppväxt och även under studietiden ägnade jag mycket tid åt konstnärliga aktiviteter – först i form av måleri, sedan fotokonst och slutligen skrivande. Att detta skrivande utmynnade i ett färdigt manus handlar nog mest om att jag beslöt mig för att våga tro på min idé.

.

2. Vad jag märkte så namngav du aldrig staden Corpus Delicti utspelar sig i. Är det Lund där du arbetar och är verksam, eller är det en fiktiv stad?

Att inte namnge staden var ett medvetet val som jag fått försvara under resans gång. Förlaget ville gärna förlägga den till ex Lund, men jag ville inte att detaljbeskrivningar av en stad skulle ta överhanden. Jag är nu bosatt i Malmö, men har tidigare bott bland annat i Stockholm, New York och Tokyo och tycker att en läsare ska kunna känna igen sig oavsett var man bor. Men, visst – staden är inte fiktiv…

.

3. Hur kommer det sig att du valde en kvinna (Ella) som huvudkaraktär? Var det ett självklart val för dig och var det svårt att sätta sig in i en kvinnas ”huvud”. Rådfrågade du någon/några kvinnor?

Jag hade inte ens reflekterat över huvudkaraktärens kön förrän jag i efterhand fått frågor avseende detta. Men jag tror att det föll sig naturligt av den enkla anledningen att Ella precis som jag arbetar som rättsläkare och att det skulle kännas som om jag beskrev mig själv om jag valt en manlig rättsläkare som huvudperson. Jag har haft lyckan att under många år leva ihop med och umgås en rad spännande kvinnor – något som jag tror givit mig en viss inblick i en kvinnans ”huvud”. Men i grund och botten har jag faktiskt utgått från att män och kvinnor inte är så olika som vi ibland tycks tro.

.

4. Har du några författarförebilder och i så fall vilka?

Jag ska vara helt ärlig och säga att jag faktiskt inte läser så rysligt mycket. Men jag gillar författare som vågar gå sin egen väg, oavsett om den kan uppfattas som udda eller överdrivet kommersiell. Namnet Björn Ranelid ringer plötsligt i mitt huvud…

.

5. I romanen finns det ganska många och framförallt mycket detaljerade beskrivningar (som jag förutsätter skulle gått till exakt så i verkligheten, eller?) av när Ella och hennes kollegor undersöker lik. Jag lärde mig jättemycket men kunde ibland kännas att det blev lite för mycket beskrivningar, lite för undervisande. Var det din avsikt och hur gjorde du/ni den avvägningen?

De mera undervisande inslagen har till viss del en poäng för handlingen. När läsaren väl besitter viss kunskap kan denne lättare dra egna slutsatser utifrån de fynd som jag presenterar. Men sedan ligger det nog mycket i min natur att försöka undervisa och vara pedagogisk – jag vet även att jag själv uppskattat böcker där jag fått känslan av att ha lärt mig något.

.

6. Jag tyckte du hade ett fint språkbruk. Har du gått någon skrivarkurs eller är du självvlärd?

Tack. Ingen kurs, men uppvuxen i en mycket verbal miljö i kombination med ett yrke där stor vikt läggs på att uttrycka väl sig i det svenska språket.

.

7. Hur ser det ut där/när du skriver? Var sitter du? anväder du en laptop i soffan, sitter du vid en stationär dator vid ett skrivbord, är du disciplinerad? Är det stökigt, krävs det kaffe eller liknande med mera.

Med ett tämligen krävande heltidsarbete har det varit en förutsättning att jag kan skriva när helst jag får tid och var jag än befinner mig. Jag har skrivit hela Corpus delicti på min MacBook, som jag ofta bär med mig. I omgångar har jag haft svårt att fokusera när jag arbetat hemma och därför har det blivit en hel del skrivande på Malmös kaféer. Delar av boken är dessutom skriven utomlands – jag fick låna en lägenhet i Barcelona av goda vänner och där kunde jag skriva ostört i en vecka. Aldrig tidigare hade jag kunnat avsätta så mycket sammanhängande tid för mitt skrivande. Senare fick jag veta att Jonas Gardell skrivit en hel del i just den lägenheten.

.

8. Vad är det absolut bästa/sämsta med att vara rättsläkare?

Det bästa är när jag känner att jag är delaktig i en viktig utredning – när man utmanas intellektuellt.

Det sämsta är just nu arbetsbelastningen. Till skillnad från vad många tycks tro är det väldigt få läkare som söker sig till min specialitet – det råder en akut brist på rättsläkare och arbetsbördan är enorm.

.

9. Har du någon favoritkriminalfilm som du vill tipsa om eller kriminalserie på TV som du tittar på?

Tittar oerhört lite på TV, men film gillar jag. Misstänkt för mord (Presumed innocent) med bl a Harrison Ford har tjugo år på nacken, men står sig än tycker jag. Han är knappast min favoritskådespelare, men i den filmen lyckas han. Filmen visar att saker och ting inte alltid är vad de ser ut att vara och att sanningen sällan är särdeles invecklad. Motiven till mord är och förblir i mångt och mycket de samma.

.

10. Smittar din yrkesroll av sig på ditt privatliv som i Ellas fall?

Den granskande blicken – ständigt på jakt efter ärr och skador, den tror jag att jag delar med min huvudkaraktär. Men jag har nog lättare att stänga av yrkesrollen när jag väl lämnar arbetet än vad hon har.

.

11. Idag måste en författare utöver skrivandet även vara aktivt delaktig i romanernas marknadsföring genom mässor, föreläsningar osv. Vad tänker du om det?

Jag är en ödmjuk nybörjare när det kommer till just detta, men har redan insett att det gäller att prioritera vilka evenemang man ställer upp på för att orka med.

.

12. Om du tjänade så mycket på ditt skrivande att du skulle kunna leva på det skulle du då sluta vara rättsläkare?

Jag har läst på tok för länge och tycker att jobbet är alldeles för spännande för att släppa det. Däremot kan det tänkas att jag i framtiden går ner i arbetstid. I nuläget känns det som att jag försöker hantera två heltidsjobb parallellt och ska man hinna med familjeliv och träning så håller det inte i längden.

.

13. Nämn tre romaner du tycker att våra läsare ska läsa (Utöver Corpus Delicti).

Fallet Arbogast av Thomas Hettche,

Döden är en man av Per Lindeberg och

Den gåtfulle fotografen av Douglas Kennedy

.

14. Vad jag förstår håller du på med en ny roman. Kan du berätta lite om den? och kommer Ella vara huvudkaraktären igen?

I Corpus delicti berättar jag bara den första delen av min ursprungliga idé. Den innehåller därför en hel del sidospår som inte riktigt får ett avslut under bokens gång. I uppföljaren, som kommer nästa höst, spinner jag vidare på några av dessa trådar. Varken i den första boken eller i uppföljaren följder jag den givna ”deckar-mallen”, men precis som i min debutroman får läsaren fortsätta att följa Ella Anderssons sökande efter svar. Så den som vill läsa om ritual- och seriemord i svenska småstäder kommer att bli besviken – men trovärdighet och spänning utlovas å andra sidan i mängder. Jag tycker själv att den är ännu bättre än debuten.

.

15. Vad läser du just nu?

Tänkte spontant säga: recensioner, men på nattduksbordet ligger just nu faktiskt ”Jag dödar” av Giorgio Faletti.

.

Hela Deckarhuset tackar med detta Elias Palm och önskar honom ett stort Lycka till! med debuten!

Detta inlägg är publicerat under Intervjuer av Sara. Bokmärk permalänken.

Om Sara

Om mig: Jag är i 40-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor utanför Örebro med familj. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer. Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”. Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning. Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.