Högaktuell thriller

image

Av samma blod

För ett par månader sen debuterade Tobias Olsson med thrillern Av samma blod. Olsson har tidigare varit reporter på Svenska Dagbladet och fick en guldspade för grävande journalistik. Hans kunskaper inom journalistiken har han utnyttjat på ett strålande sätt i den här boken,

 

Att som journalist göra sin huvudkaraktär till journalist är knappast originellt men effektivt, Jonathan Sandler är en utrikeskorrespondent som började sin bana med att jaga kickar men som allt mer ser jobbet på resande fot som en flykt undan vardag och hemska minnen. Han är på plats i Grekland när en svensk polis stationerad i samma land hittas mördad. Livia Köhler är en kvinna som startade med att vara ung vänster-rebell (frige minkar mm) till att fortsätta sin ideologiska kamp som asyljurist. Hon är också dotter till den mördade polisen. I två olika länder kastas deras världar om. Någon hotar Livia som har något hen/de vill ha. Frågan är bara vad? När Jonathan börjar ifrågasätta den grekiska polisens förklaring till mordet börjar komplikationerna. Till hjälp får han en grekisk journalist.

Högaktuellt och mycket otäckt

I en konspirationsthriller är konsten att få läsaren att tro på att konspirationen faktiskt skulle kunna finnas på riktigt och det gör jag. Det känns obehagligt verkligt och mycket otäckt. Något liknande skulle mycket väl kunna ske mitt framför näsan på oss i Europa. Nyfascismen är bevisligen på frammarsch och att flyktingar på väg behandlas omänskligt på sina håll har väl knappast undgått någon. De historiska kopplingarna kände jag inte till men ger en förklaring.

Snart engelsk TV-serie?

Det här är en riktigt bra thriller. Högt tempo bäddar för sträckläsning, och det är intressanta karaktärer. Rättigheter har redan sålts till ett brittiskt produktionsbolag och den kan nog göra sig riktigt bra på TV! Om man ska gå in på detaljer tycker jag att det i ett par lägen var lite väl lägligt ”slumpartat”. Visserligen handlar det om ett Storebror-ser dig-samhälle och visst, organisationen har tentaklar lite överallt men ändå… Annars är  jag glad över att vi slapp en snyft/försoningsförklaring mellan far och dotter. Det finns inget brev eller dagbok som förklarar om det inte kommer i del 2 (hoppas inte) för att det kommer en del två vågar jag satsa en tia på. Den ser jag fram emot. Bravo Tobias Olsson!

Detta inlägg är publicerat under Böcker, Recension av Sara. Bokmärk permalänken.

Om Sara

Om mig: Jag är i 30-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor för tillfället i Örebro. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun men är nu föräldraledig med vår son. Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer.

Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”.

Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning.

Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.