Där gryningen dör


image
Jag älskar Lihammers två första böcker om kriminalkommissarie Carl Hell och polissystern Maria. Anne är fil. Dr i historisk arkeologi och har skapat en fantastisk deckarserie under ett svenskt 30-tal där nazismen lurar i skuggorna. Det är trovärdigt, skickligt med en obehaglig underton. Serien har likheter med St Matssons serie om 40-talet men språkligt och stämningsmässigt är  Lihammers serie snäppet bättre.

 

Nu har vi kommit till bok nr 3 i serien. Boken kickar igång med ett brutalt massmord inen överklassvilla. Spåren leder till en grupp män sammanbundna av en mardrömslik expedition på Arktis 20 år tidigare. Anna gräver djupt i männens psyke när hon skildrar gruppens dynamik från en övertro på sig själva (hitta den försvunna André-expeditionen och bli hjältar) till levande döda.

 

Det är spännande med Arktis-expeditionen men handlingen i nutid (1936) fångade mig inte alls på samma sätt som de två första böckerna. Det är som att författaren fastnat i expeditionen 1913 och därför slarvat med intrigen  i nutid fast det finns gott om karaktärer och skeenden att bygga på. Jag hade gärna läst mer om Carl, Maria, juden Meuler och hans fru Else. Det är bara att hoppas på att dessa karaktärer får mer utrymme i nästkommande bok.

Detta inlägg är publicerat under Böcker, Recension av Sara. Bokmärk permalänken.

Om Sara

Om mig: Jag är i 30-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor för tillfället i Örebro. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun men är nu föräldraledig med vår son. Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer.

Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”.

Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning.

Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.