Nedräkningen är i gång

eller Oh heliga Bokrea…

31 dagar kvar…I år går startskottet för bokrean redan på tisdagen 24 februari – det vill säga dagen innan löningsdagen. Det är tur man har ett bokkonto som det är ajabaja att ta från om det inte handlar om just böcker. DET kontot har inget med lönen att göra, så det är bara att frossa! Vilka böcker som kommer att kunna botaniseras runt är dock inte klart. Hemma hos oss är det en tradition att gå till Gleerups bokhandel i Lund. Denna eminenta bokhandel har alltid en massa kul saker på rea som INTE ingår i katalogen. Det är förstås därför som vi alltid är hundratals som köar längs Stortorget och Kyrkogatan, långt förbi Domkyrkan, upp mot Allhelgonakyrkan till och med! Så passande kan jag tänka, denna viktiga natt är ju helig, det är klart och tydligt, det. Jag brukar roa mig med att studera karaktärerna, folket som står i kön är så olika! Pensionärer som vilar benen sittande på rollatorn, studenter som har filtar och termos med sig, för att inte säga en och annan Lundaprofil. Alla siktar på borden längst in – där materialet som inte finns i reakatalogen ligger! Förra året köpte vi ett dussin Lonely Planets reseguider från alla möjliga ställen i jordens hörn, Voltaire och Shakespear. Det är sällan jag hittar kriminalromaner jag inte redan läst, men för den som inte hinner med att läsa allt i samma takt de som ges ut är det en våt dröm…

En nyhet inför 2009 som jag personligen inte lider av, är att det inte kommer att gå att förhandsbeställa reaböcker. Jag tycker det är bra. I princip. Vill man ha del av de billiga böckerna får man vackert lulla iväg vid midnatt och roffa och knö med alla andra. Ingen gräddfil här inte. Man kunde i och för sig tänka sig att man mot medskickat intyg från läkare kunde få boka böcker. Så att alla på sjukhuset, alla gamla som inte kan ta sig ut och alla med influensa får en chans också.

Jag har hört ryktas att det kan tänkas bli den sista Bokrean, förresten! Nätbokhandlarna och de fysiska bokhandlarna tjafsar om reglerna redan för bokrean i år.

Håll sams, säger jag! Det här är en gammal god tradition. 100 år tror jag visst att det är. Maken och jag, hittar alltid några gamla bekanta i nattkön till Gleerups. Bekanta som vi fått i just denna kö, och som vi endast umgås med i denna kö! Basta.

Detta inlägg är publicerat under Allmänt och märkt , , , , , av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.