När bokförlagen startar egna författarskolor…

i Norge, så står vi här och är avundsjuka. Vi som inte på något sätt kan hinna med en kvällskurs i Oslo 2 dagar i veckan. Jag VISSTE det fanns en anledning att bo i Norge…

Aschehoug förlag har en författarskola. Deckarförfattaren Jan Sverre Syvertsen upptäcktes t ex där!

Det går, som jag förstått saken, till på följande sätt:

  1. Vem som helst är välkommen att sända in ett textprov. Det ska vara svaret på en bestämd uppgift som fås från förlaget, och ansökningstiden går ut i november.
  2. 10 kursdeltagare tas ut av redaktionen och får gå kursen under ett år. Tanken är att deltagarna ska kunna gå kursen samtidigt som de jobbar eller studerar på dagtid.
  3. I norsk dagspress och på förlagets hemsida annonseras ”vinnarna” till kursplatserna ut

    4. Kursen är GRATIS!

SÅ!

Ett upprop till alla våra svenska förlag – ring Trygve Åsund eller Mia Bull Gundersen och hör hur de tycker det fungerat. Har de en sund ROI på det här ? Om ja, Följ i deras fotspår!!

Detta inlägg är publicerat under Allmänt och märkt , , av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.