Mördarhuset

Imorse fick vår lilla Terrier Kajsa tokspel. Hon skällde och hoppade. Jag följde efter henne för att se vad som stod på. Döm om min förvåning när jag kom ut i köket och såg en äldre herre stå med näsan tryckt mot vårt köksfönster!

Bakom denne äldre herre hade tillsammans med ytterligare en herre och två damer klivit in på vår mark, öppnat hundgården och gått in!

Lätt fundersam öppnade undertecknad köksdörren och stack ut huvudet.

”Hej -. Vad kan jag hjälpa till med?” undrade jag försynt.

Åh, inget egentligen sa en av kvinnorna, vi bara tittar lite…

Ok… öh- Det är inte till salu, informerade jag.

Nejdå, det vet vi allt.

Ok…

Kan du berätta lite om huset, och historien runt det? Undrade Näs-farbrorn.

Om huset?

Ja, det är väl det här huset som är Mördarhuset? Sa en av kvinnorna och såg intresserat på mig.

Nej, det är det inte. I alla fall inte vad jag vet, svarade jag.

Men det skulle vara det gamla huset bakom kyrkogården i XX By…fyllde näsfarbrorn i.

Ja, Det skulle vara det låga gamla gula, fyllde den andra farbrorn i.

Jaha. Ja, det låter ju som det är vårt hus ni pratar om. Men något mördarhus… nej…

Nej, då hade hon väl fattat fel, vår dotter.Det var hennes kamrat som jobbar ihop med dottern till Lasse Lantis som sa det… Konstigt…

De fyra äldre snokarna begav sig igen. Jag drog in huvudet och stängde dörren efter mig.

Mördarhuset? Lasse Lantis?…

Och plötsligt gick ljuset upp även för mig. Lasse är vår lantbrevbärare. Han är alltid nyfiken på vad som finns i mina lådor och tjocka brev som kommer till… DECKARHUSET…

Suck … Viskleken har slagit till…

Detta inlägg är publicerat under Allmänt av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.

6 svar på ”Mördarhuset

  1. Jag tror inte alls att det är så enkelt… är du säker på att du inte ska gräva i husets historia….. det kanske finns något där……

  2. Hahaha! Vilka fantastiska saker du är med om Mi! Undrar hyr ryktet går i er by eg. Vad trodde de att mördarhuset innebar eg?

  3. Du lever verkligen i en deckarvärld…är du säker på att det inte finns en gammal mystisk historia att gräva fram och skriva ned? Underbart roligt i alla fall!

  4. Mi har säkert ett par lik i källaren 😉
    Glömde förresten säga att huset på bilden har inget med inlägget att göra 🙂

Kommentarer är stängda.