Läskramp vs. skrivkramp

Solen skiner, BadenBaden stolen står ute i trädgården och ropar på mig. Gång på gång tar jag boken jag läser med mig ut och slår mig ner. Men nej. Läskramp.

Läskramp är något som drabbar mig regelbundet, kanske en gång per år. Jag läser några ord och sen tar det stopp. Tankarna vandrar sina egna vägar. Lite som en misslyckad meditationssession. I samma stund som man uppmanas att tömma hjärnan på tankar så ploppar det upp funderingar från alla håll och kanter.

Synnerligen irriterande.

Jag försöker på alla sätt. Tar fram favoriten genom tiderna, Våra vanligaste främmande ord, men icke.

Om man har läskramp, kan man fortfarande skriva då?

KAN det vara så att när läskrampen ”zickar” så ”zackar” skrivkrampen?

Låt oss prova.  Jag skriver en ”börja” och ni kära vänner skriver nästa stycke (2-5 rader med öppen halv mening i slutet.

Kommer du in som nr sju i raden och ska skriva så har du redan en liten story att förhålla dig till… Vad tror ni?

Äh! Vi kör!! Använd lite olika färger så vi ser var de olika bitarna

_ _ _ _

Vem skulle komma på tanken att leta här inne, funderade Saga halvhögt. Det var kanske inte idealiskt, men det fanns inte tid att söka efter ett bättre gömställe.

Hon krafsade runt lite med handen…

Detta inlägg är publicerat under Okategoriserade av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.

5 svar på ”Läskramp vs. skrivkramp

  1. … på golvet i den fuktiga jordkällaren. Hon hade stött foten mot något då hon skyndade sig in i det provisoriska gömstället för att undkomma…

  2. …ut efter väggen i ett försök att hitta ett dörrhandtag. När hon äntligen fick tag i det kalla stålhandtaget blev hon dock snabbt besviken, det var låst. Vad skulle…

    (*Admin* Skulle ha publicerats innan Ericas kommentar med fastnade)

  3. Fortsättning på Ericas: …plötsligt kände hon något hårt och kantigt. Vad det än var för något verkade den till hälften vara begravd i jordkällarens golv. Hon började…

    Fortsättning Conny: …hon ta sig till nu? Hon hörde fotsteg. De var långt borta, men de kom närmare. Hon mindes…

  4. … Hon började gräva med sina bara händer. Föremålet visade sig vara en träask. Hon kände utefter askens framsida och…

  5. …och blev belönad för sin möda när hon stötte på framsidans hasp. Sakta öppnade hon…

Kommentarer är stängda.