I det fördolda…

På ett hotellrum i Reykjavik hittas den norske ambassadören naken, bunden och död. Vid första anblicken förefaller det hela handla om en sexlek som gick fel. Kvinnan som checkade in tillsammans med ambassadören står dock inte att finna. På UD väljer man för ambassadörens anhörigas skull att tysta ner händelsen. Polisen låter sig inte luras särskilt länge, det finns detaljer som pekar på mord. En av ledtrådarna som finns att nysta i är kvinnan som checkade in tillsammans med ambassadören, en kvinna som talade norska. När sedan även ambassadören i Wien hittas död på samma sätt, och vittnesmål om även dennes vackra norsktalande sällskap misstänker polisen att mördaren är en kvinna ute efter en personlig hämnd. Frågan är varför.

Inspektör Lisa Lunde tar åter igen psykologen Sander Mørk till hjälp för att få tillgång till hans sakkunskaper när det gäller att få till en gärningsmannaprofil. Det finns risk att mördaren ska slå till igen, och nu gräver Lisa och Sander ikapp med tiden, i männens förflutna efter ledtrådar. Teorierna bli fler och fler, och den skyldige finns närmare än de trott.

I det fördolda är Jan Sverre Syvertsens andra roman om psykologen Sander Mörk och polisen Lisa Lunde. Med det färgrika språk som vi först fick stifta bekantskap med i Utan onda aningar och de utmärkta personskildringarna är det här en bok som är svår att släppa innan den är färdigläst. Lite tunnare i slutet än den första boken, det måste jag nog ändå säga, men likväl utmärkt underhållning!

Detta inlägg är publicerat under Böcker, Recension och märkt , , , , , av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.

2 svar på ”I det fördolda…

  1. Är denna fristående? Handlingen i denna känns nämligen väldigt lockande för mig, däremot är jag lite mer osäker på Onda aningar.

  2. Det är fristående böcker, men med samma problemlösare. Inga problem att hoppa över den första!

Kommentarer är stängda.