Den thailändska amuletten av Thomas Dahlqvist

Redan på första sidan skjuts en avhoppad kvinnlig thailändsk militärkapten till döds. Frilansjournalisten Tommy Berg lyckas få tag på den amulett som den skjutna kvinnan burit runt halsen, en amulett som innehåller farliga hemligheter…

 

Mycket politik

Den thailändska amuletten bjuder in oss bakom kulisserna i den svenska vapenexport industrin. Det blir mycket ”vapen/militär-politik” och det är både bokens största styrka och dess största svaghet. Denna del av handlingen är nämligen riktigt bra, men tyvärr blir den aldrig riktigt integrerad i själva handlingen, istället känns den allt som ofta som något som berättas vid sidan av huvudhistorien.

 

Karaktärerna

Det märks att författaren har lagt det mesta av sitt krut (vitsigt!?) på intrigen och att karaktärerna hamnat i andra hand. Det är en uppoffring som måste göras för att kunna berätta en komplicerad historia på ett spännande sätt. Karaktärerna är dock inte sämre/stolpigare än i andra böcker i samma undergenre.

 

Oväntad vändning

Boken har även en… hade tänkt säga tvist, men det är fel ord… ”Oväntad vändning” i slutet som jag inte vet om jag helt kan köpa. Den kändes ”billig” när man jämför den med kvalitén på grundhistorien.

 

Summering

Trots sina brister tycker jag ändå att Den thailändska amuletten är en klart godkänd debut. Intrigen tillhör de bättre i genren och boken är både spännande och underhållande, vilket i mitt tycke är det allra viktigaste. 

 

 

Detta inlägg är publicerat under Böcker av Joachim. Bokmärk permalänken.

Om Joachim

Namn: Joachim

Roll: En av grundarna till Deckarhuset

Ålder: 35

Bor: Stockholm.

Favorit bland deckarförfattare: Oj, svårt att välja. När det kommer till deckare gillar jag främst svenska författare av någon anledning. Stieg Larssons deckare är fantastiska! Läckberg är underhållande. Marklund = sommar för mig och Arne dahl är supercool! Men även utländska författare slinker ned... Agatha Christie är alltid trevlig läsning, Dan Brown är kungen av pageturners och Peter Robinson är grym!

Gillar framför allt denna typ av deckare: Har ingen ”typ” gillar det mesta så länge de inte är skrivna i första person.