Kriminalromanens historia – del 2

Under sommaren kommer jag i 10 delar (onsdagar) gå igenom kriminalromanens (Europeisk och Amerikansk) historia i grova drag från 1600-talet fram till idag. Jag kommer också att ge förslag på böcker, filmer och annat som representrerar de olika tidsepokerna och kan vara intressanta att läsa/se/spela.

Del 2 – 1800-1870

På 1800-talet kunde man trycka böcker och tidningar i större upplagor. Det ökade romanläsandet och tidningsläsandet och
fick en del konsekvenser som påverkade kriminalromanens utveckling:

1. Följetongen i tidningar: En av de mest kända författare som skrev följetonger på 1800-talet  är Charles Dickens (Läs mer nedan)
2. Cliffhangern: Varje avsnitt av en följetong slutade med ett extra spännande avsnitt för att se till att läsaren skulle köpa nästa tidning. Idag är cliffhangern en av thrillerns viktigaste attribut.
3. Krigskorrespondenter började rapportera till tidningarna och var och varannan person kunde nu följa utrikespolitiska oroligheter, krig och spioneri på ett annat sätt. Detta ledde så småningom till spionromanens födelse. (Läs mer i nästa avsnitt)
4. Man började kategorisera litteraturen som ”hög” och ”låg”. ”Låg” litteratur var litteratur som vi idag skulle kalla populärlitteratur och som till viss del fortfarande räknas som ”låg” litteratur. (Dit hör bl.a. kriminallitteraturen.) Populärlitteraturen har dock fått bättre anseende på senare tid.


Mellan 1820 och 1840 skapades i England något som kallades Newgate-romanen/novellen. (Ansågs som ”låg” litteratur.) Det fanns en kalender (Newgate kalendern) där man listade de mest ökända brottslingarna. Författare tog inspiration av dessa brottslingar och skrev romaner/noveller som skildrade dessa brottslingars liv och öden. Romanerna/novellerna var mycket kontroversiella. En del såg dem som glorifierande av brottslighet, andra som avskräckande exempel. Oavsett vilket så var de mycket populära och visar på det stora intresset för brott som fanns redan då.
Den mesta kända Newgate romanen/novellen brukar tillskrivas Wiliam Harrison Ainsworths Jack Shepard från 1839. En del klassar även Charles Dickens Oliver Twist som en Newgate roman/novell. Den publicerades i en tidning 1837-1839 som en följetong. Den kan knappast ses som glorifierande men Dickens hade onekligen en fascination för att skildra olika brottslingar.
Att se: Det finns många filmatiseringar av Oliver Twist men den bästa är den i fem delar från 2007, regisserad av Coky Giedroyc.

Det finns ett par författare från denna period som man bör känna till…

Edgar Allan Poe (1809-1849)
Den amerikanska författaren är kanske mest känd för sina skräcknoveller och dikter men han skrev också 3 noveller som har haft en enorm påverkan på kriminalromanen och då framförallt detektivnovellen/detektivromanen.


1.
1841 skrev Poe novellen Morden på Rue Morgue som räknas av många som detektivnovellen/detektivromanens födelse. I novellen presenterar han hobbydetektiven C. Auguste Dupin som är superintelligent, excentrisk och använder sin slutledningsförmåga för att lösa morden som i det här fallet är en så kallad ”slutna rummet gåta” . Två kvinnor har blivit brutalt mördade i ett rum som var låst från insidan. På slutet ger Dupin en förklaring till hur morden gick till. Den excentriska detektiven, det slutna rummet, slutledningsförmågan och förklaringen på slutet har influerat otaliga deckarförfattare och är alla välkända ingredienser i de flesta pusseldeckare.
Läs novellen här (Obs novellen är lite seg i början men det tar sig!)

Att spela: Dark Tales: Murders in the Rue Morgue. Prova gratis en timma och välj sen om du vill köpa det. Klicka här
2. Mysteriet Marie Rogûet (1833) Är den andra Dupin novellen av Poe och bygger på en verklig händelse. Mary Cecilia Rogers försvann i New York 1920, hennes kropp hittades i Hudson-floden. I den här novellen löser Dupin mordet genom att läsa tidningsartiklar om mordet.  Läs novellen här

3. I Poes sista Dupin-novell Det försnillade brevet (The Purloined letter) från1944 förhindrar Dupin en politisk konflikt genom att lokalisera ett viktigt brev stulet av den mystiska och onda D. Dupin tar i den här novellen betalt för sina tjänster – vilket han inte gjorde i de tidigare Dupinnovellerna- och räknas därmed som en professionell detektiv. Novellen har influerat den politiska thrillern och är kort och lättläst. Läs novellen här

Wilkie Collins (1824-1889)
Collins roman Månstenen (1868) räknas av många som britternas första kriminalroman. En stor indisk diamant stjäls av den unga Rachel Verinder på hennes 18 års-dag. Nästa dag är diamanten borta. Några indiska gycklare blir först misstänkta av Cuff som är en form av polis/detektiv, sen en piga och så småningom Rachels kärlek Franklin Blake. Cuff lyckas inte hitta tjuven och pigan begår självmord… Jag ska inte avslöja mer av handlingen men det är rörigt och slutet är verkligen inte bra i dagens mått mätt.  Det går dock inte att komma ifrån att denna bok har haft stort inflytande på genren.
Att se (hellre än att läsa): Filmen The Moonstone från 1996


Sverige

Det finns även några svenska verk från den här tiden som är värda att nämnas.

Carl Johan Love Almqvist
skrev ett par noveller som påminner om kriminalromaner. (Även om de inte är vad vi är vana vid idag.) Den ena är Skällnora Kvarn och den andra Drottningens Juvelsmycke. Jag tycker den senare är mest intressant och mer läsvärd. Det är en historisk novell som handlar om mordet på Gustav III, den unga androgyna Tintomara och ett juvelsmycke. Läs novellen här

Lasse-Maja
Precis som i England fanns det i Sverige en fascination för brottslingar. En av dem är Lassa-Maja som i början av 1800-talet åkte riket runt på stöldräder utklädd till kvinna. Han satt i fängelse i omgångar men blev benådad av kungen när kungen (enligt ryktet) blev imponerad av Lasse-Majas kockkunskaper. 1833 skrev han sina memoarer Lasse-Majas besynnerliga äventyr. Läs äventyret här

Läs Kriminalromanens historia – del 1 här

3 Kommentarer

  1. Jag har precis införskaffat Vidocq som du nämnde i första del :)

    Anmäl!

    02 juli 2010 13:30

  2. åhhh… då har du ett par sköna timmar framför dig!

    Anmäl!

    02 juli 2010 13:30

  3. Pingback: Deckarhuset.se » På Deckarhuset i sommar…