Flickan i floden av Stephen Booth

Personliga problem står i fokus.

En varm sommardag i Derbyshire slås semesteridyllen i spillror då en liten flicka faller och drunknar i ett grunt vattendrag. Kriminalinspektör Ben Cooper är den förste att nå fram till flickan men misslyckas med räddningsförsöken. Trots att stranden var full av folk var det ingen som till fullo uppmärksammade vad som hände och vittnesmålen går isär. Trots att alla omständigheter talar för att drunkningen var en olyckshändelse kan inte Ben släppa känslan av att den drabbade familjen döljer någonting och att detta har med olyckan att göra. Han struntar i överordnades order om att avskriva ärendet och börjar gräva i familjens förflutna. Samtidigt som Ben arbetar med sitt ”ickefall” reser kollegan Diane Fry till sin hemstad Birmingham där polisen återupptagit en utredning som hon i allra högsta grad är inblandad i. Hon flyttade till Derbyshire efter att en kväll blivit utsatt för gruppvåldtäkt och nu har nya bevis framkommit som kan leda till att förövarna kan tas fast.

I mångt och mycket handlar boken om Ben och Dianes personliga upplevelser och problem medan själva kriminalhistorien hamnar i bakgrunden.

En överdos av gatunamn och omgivningsbeskrivningar!

Det här är ett strålande exempel på att man inte ska börja med den senaste delen av en serie på 10. Det mesta känns obegripligt för mig.

Boken går, enligt min mening, i ett snigeltempo på grund av alla detaljer i beskrivningarna. Flickan i floden är nämligen inte bara en deckare, utan även en (misslyckad) reseskildring av Birmingham och Derbyshire med omnejd. Miljöbeskrivningarna, som visserligen är vackra, tar oerhört stor plats och de är alldeles för beroende av att läsaren har någon form av lokalkännedom. För mig blir det bara en upprepning av namn på platser. Det känns som om staden spelar en av huvudrollerna och jag förstår inte ett ord av vad den säger.

7 Kommentarer

  1. Hej,

    det här har tyvärr inget med detta inlägg ovan att göra. Försökte kommentera ett inlägg från 25 januari, men det gick inte. Har ni begränsat tiden för hur lång tid efter man kan kommentera.

    Min kommentar på de inlägget “Oj, oj, oj… bland de sämsta jag har läst!” är i alla fall

    Koontz.

    Anmäl!

    15 februari 2011 10:18

  2. Paperback: Vi har i väntan på att vårt nya spamskydd ska komma upp tillfälligt begränsat tiden man kan kommentera ett inlägg.
    Ska dock snart flytta över din kommentar till dess rätta ställe 🙂

    Anmäl!

    15 februari 2011 11:20

  3. Om du aldrig har läst Booth förut så kan jag förstå att du inte direkt blev överväldigad över den här boken.

    Tempot är segt det kan jag hålla med om men om man som jag har hängt med Fry och Cooper från början så får man ett helt annat perspektiv.

    Jag läste den här boken på engelska och även om många säger att man skall läsa böcker – i den mån det går – på originalspråket så är jag inte alls säker på att det var enbart det som gjorde att jag gav den här boken en fyra i betyg: http://alkb.se/lost-river-stephen-booth

    Jag är nämligen ett stort fan av hans böcker.

    Anmäl!

    15 februari 2011 21:31

  4. Där ser man! Å det verkar som att sådant som jag störde mig på var sådant som du uppskattade.

    Jag har ytterligare två Booth står i bokhyllan, kanske ska ge dem en chans ändå…

    Anmäl!

    16 februari 2011 15:43

    Erica

  5. Pingback: Lost River av Stephen Booth « Kate Reader Diversifierad

  6. Pingback: Lost River av Stephen Booth « Ex Libris Kate Reader