Böcker, vovvar och taggbuskar

Det svåraste med att får något läst så här års är blomrabatterna. De skriker efter TLC och gräsmattan väntar på mossrivning. Och toppdressing. För att inte tala om alla de där vissna bruna eklöven som av någon outgrundlig anledning väljer att släppa från träden NU istället för i höstas, som alla andra trevliga, normala träd.

Det är inte lätt att släpa runt en bok och en kratta samtidigt. Iallafall inte när grannens Mastiff hjälpsamt sliter och drar i krattans andra ände. Jag placerar boken försiktigt på grindstolpen, återtar den kidnappade krattan, bara för att upptäcka att boken glidit ner från stolpen, rakt ner i den fasansfullt taggiga berberishäcken. Men, hur tänkte vi där egentligen? Just ja, vi trodde taggbuskarna skulle hålla mastodontvovven ute… Nej, simultankapaciteten som vi kvinnor sägs besitta fungerar inte alltid. Det får bli en sak i taget. Hundtumult en stund, krattande en liten timme eller så och sedan en låååång kväll i läsfåöljen som belöning.

Detta inlägg är publicerat under Allmänt och märkt , , av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.

1 svar på ”Böcker, vovvar och taggbuskar

Kommentarer är stängda.