Polis, polis

Som jag nämnt tidigare fick jag av en bekant till familjen, Herr Berntsen, låna en lite annorlunda deckare.  ”Den är annorlunda och verklighetsnära i sina beskrivningar ”inifrån” fick jag med mig i bokpåsen, nämligen  ”Trubbel och plötslig död vid Polisen” .

Jag gav mig i kast med verket och kunde genast konstatera att en lektör inte suttit fel… Dock, det finns en bra story, och det som gör denna deckare annorlunda är miljön. Det är Polismördare, mördarpoliser och kollegor till dessa som är problemlösarna. En salig soppa kan man säga. Men ändå, den röda tråden är tydlig, och vetskapen att det som händer innanför polisens väggar är nära sanningen gör den intressant.

Handlingen utspelar sig i Norrsäter där polisens budget skärs ner, där internutredningarna duggar tätt och där urartande personalfester och mord håller kriminalkommissarie Bo Blixt sysselsatt.  Han förbjuds av och till att utreda polismorden, något som han inte kan begripa och inte heller helt finner sig i. Han blir till och med förpassad ner i källaren för att sortera beslagtaget gods, även om inte det heller hindrar Bosse.

Vem är författaren då?  Per-Olof Ahlström, polischef emeritus. Det är en del av det intressanta, att få tankarna och fantasierna från en författare som varit polischef i 30 år. Hur mycket är sant? Vilken av karaktärerna är en spegelbild av Ahlström själv? Finns kanhända också vår vän fd polischef Berntsen också med på ett hörn?

Romanen har många typiska debutanttecken. En och annan personväxling, några ord som i och för sig FINNS men som gemene man knappast kan förväntas veta innebörden av. Det stoppar i vilket fall upp läsningen lite för ofta, hur det än ligger till.

Slutbetyg torde bli en 2:a av 5. Med korrekturläsning och en något hårdare uppstramning av handlingenhade den fått en 3,75  :a !

Du, Per-Olof,  bra jobbat !  

 

Detta inlägg är publicerat under Okategoriserade av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.