Intervju med Donald Bain

This interview is also available in english…

Vi är väldigt glada och stolta över att välkomna Donald Bain till Deckarhuset – TheCrimeHouse! Donald Bain har skrivit över ett hundra böcker, många av dem bestsellers! Sedan 1989 har han skrivit över 30 deckare i Mord och inga visor – bokserien.

.

Vi måste börja med att fråga: Hur kom det sig att du blev ”Jessica Fletcher’s” partner för Mord och inga visor – serien?

Min agent hörde av sig till mig under 1988 för att höra om jag skulle vara intresserad av att skriva en tie-in roman, baserad på den väldigt populära TV-serien. Förlaget McGraw-Hill hade köpt rättigheterna av MCA-Universal (numera NBC-Universal) för att publicera boken. McGraw-Hill var intresserade av mig pågrund av att jag hade spökskrivit en lång, Washington-baserad deckarserie under bylinen av en känd person.

Jag fick kontrakt att skriva boken, som jag döpte till Gin & Daggers. Många avsnitt av TV-serien utspelade sig i Jessica Fletcher’s fiktiva stad Cabot Cove i Maine, det var dock bestämt att boken skulle utspela sig någon annanstans. Jag valde London, en av mina favorit städer och även en stad som jag känner till väl. Jag tittade på många avsnitt av serien och när jag kände att jag hade fått grepp om karaktärerna började jag skriva.

Boken kom ut inbunden 1989 och fick underbara recensioner. Avon kom ut med en pocketupplaga och den brittiska förläggaren Michael Joseph följde upp med en egen inbunden upplaga. Kontraktet med McGraw-Hill var för en bok, men succén med Gin & Daggers öppnade upp möjligheten till en serie. McGraw-Hill beslutade sig dock för att helt sluta publicera fiction, det såg därför ut som om det aldrig skulle bli några fler böcker under Mord och inga visor logon.

Men 1993 så beslutade sig Signet, en division av Pengiun, att publicera böcker baserade på TV-serien. De köpte rättigheterna och skrev kontrakt med mig för att skriva fyra böcker till. Jag ska påpeka att inga av böckerna är baserade på TV-avsnitt av serien, utan de bygger alla på helt egna historier men med karaktärerna från TV-serien. Idag har över 4,5 miljoner exemplar tryckts upp av bokserien och alla titlarna är fortfarande tillgängliga i bokhandeln och på nätet.

.

När Gin & Daggers, som första bok i serien, kom ut 1989, kunde du då någonsin ana att du fortfarande skulle skriva på bokserien 2010!?

Absolut inte, och jag är fortfarande förbluffad över det. När Signet erbjöd det första kontraktet på fyra böcker så förväntande jag mig att det skulle bli det sista. Men här sitter jag idag, 21 år senare, och arbetar på bok 37, den sista i mitt nuvarande fyra-böcker-kontrakt. Det finns två deckare som redan är skrivna och som väntar på att publicerad under 2011, Skating on Thin Ice (som utspelar sig i konståkningsvärlden) och The Fine Art of Murder (som handlar om konststölder och förfalskningar i Italien). Min fru Renée Paley-Bain, även hon en duktig författare, började samarbeta med mig för ett par år sedan, detta har givit böckerna en ytterligare dimension. Att hon även är en konståkare gav en mycket användbar och färgstark inblick av sporten för Skateing on Thin Ice.

Bokserien är uppenbarligen finansiellt lönande för förlaget. Vore det inte så är jag säker på att de hade slutat att ge mig ett nytt kontrakt varannat år. Jag antar att boken jag skriver just nu, nummer 37, blir min sista. Det faktum att alla böcker bär bylinen Jessica Fletcher och Donald Bain ger förlaget möjligheten att byta författare när de så önskar. Jessica finns såklart inte som något annat än en fiktiv karaktär spelad av Angela Lansbury. Blir det ett nytt kontrakt? Vi får se.

.

Har du någon personlig favorit bland böckerna i serien?

Jag är väldigt platsorienterad och handlingen i varje bok börjar med omgivningen i vilken Jessica måste lösa en mordgåta – och undgå att bli själv bli mördad. Jag antar att vissa platser är mer favoriter än andra och att detta influerar hur jag ser på böckerna. Då jag är av skottisk härkomst är jag förtjust i The Highland Fling Murders som kom ut 1997. Att göra research för den boken i min släkts hemby Wick var en ren fröjd, det har även alla resor vi gjort, för att få en känsla för de platser vi använt i böckerna, varit.

Renée och jag gillar inte att skriva om en plats vi inte själva har upplevt, trots detta har vi skrivit ett par böcker utan den fördelen.

Jag gillar även handlingen och slutet i Trick or Treachery som naturligt nog kretsar kring vår Halloween tradition.

Boken som precis blev publicerad i oktober, The Queen’s Jewels, är också en favorit då den utspelar sig på fantastiska Queen Mary 2 under en transatlantisk resa, något som vi själva fick uppleva när vi förberedde oss för att skriva boken. Den bäst säljande boken i serien är Murder on the QE2; Försäljningssiffrorna från The Queen’s Jewels indikerar dock att den kan tänkas överträffa QE2.

.

Tv-serien är känd för dess konstanta bytande av miljöer. Bokserien verkar följa samma mönster, finns det någon chans för att en framtida bok ska utspela sig i Sverige?

Som jag nämnde tidigare så är jag väldigt platsorienterad. Det är intressant att se hur våra läsare reagerar när vi tar Jessica bort ifrån Cabot Cove. Många föredrar att hon stannar hemma, och att böckerna tar en mer mysig inriktning. Andra gillar att resa med henne till platser långt bort. Jag skulle gilla att placera handlingen i en framtida bok i Sverige, som idag framstår som ett väletablerat epicentrum för dagens deckargenre. Får jag ett nytt kontrakt, så står Sverige högt upp på vår lista över möjliga platser där Jessica ännu en gång kommer finna sig upp till nacken med lik.

.

Du har spökskrivit 24 böcker som du är helt förhindrad att ta åt dig äran för, stör detta dig någon gång?

Att spökskriva är väldigt tvådelat. När en bok som jag har spökskrivit får fina recensioner och hamnar på ledande bestseller-listor, så måste jag medge att jag kan önska att min inblandning som författare var känd av andra än min familj, mina vänner, folk i branschen, min revisor, advokat och mina kreditgivare. Men å andra sidan när en bok jag spökskrivit får dåliga recensioner och inte säljer bra så är det inte mitt namn som får sig en törn.

Jag har hamnat i situationer där en bok som jag har spökskrivit diskuterats av personer som inte vet att jag har skrivit den. Ibland har jag då blivit frågad om jag läst boken och i så fall vad jag tyckte om. Naturligtvis säger jag då att jag verkligen gillade den och att jag tyckte att den var väldigt välskriven och sedan flyr jag snabbt iväg ifrån gruppen på jakt efter en drink. Och förresten, jag har spökskrivit fler böcker än de 24, bland annat ett par non-fiction böcker för affärsledare.

.

…Vilka speciella kvalitéer tycker du att en bra spökskrivare måste besitta?

Nummer 1 är att du har kontroll över ditt ego. Du behöver även ha lätt för att samarbeta med andra. Det flesta av mina uppdrag och samarbeten har gått bra. Ett fåtal har dock gått mindre bra. När jag börjar känna att ett projekt inte flyter som det ska så är jag snabb med att avbryta. Det är viktigt att du känner att du vill skriva den bästa tänkbara boken som är möjlig, även om ditt namn inte kommer stå på omslaget. Jag närmar mig alla mina skrivprojekt med mottot att det kommer att bli det viktigaste jag någonsin skrivit och möjligtvis även det sista. Över allt annat vill jag bli erkänd för min professionalism.

.

Dags för sista frågan, arbetar du på något för tillfället? Skulle du kunna berätta lite om det…

Jag är väldigt upptagen för tillfället och älskar varje minut. Mord och inga visor boken som Renée och jag just nu håller på att skriva utspelar sig i Bermuda och bär den något osäkra titeln Blood on a Pink Beach. Den ska skickas till förlaget i april. Jag spökskriver samtidigt ytterligare en Washington-baserad thriller som har deadline i maj. Jag samarbetar även med en nära vän och underbar thrillerförfattare, Craig Thomas, vars roman Firefox blev en storfilm med Clint Eastwood som både skådespelare och regissör.

Craig bor i Bath, England med sin fru, Jill, som även är hans redaktör. Han hade slutat med kommersiell fiktion ett tag, men jag har lurat honom tillbaka upp i sadeln. Renée och jag har också redigerat en underbar comic caper novel, Taking Tennessee to Hart, av en vän och före detta dramalärare på Purdue Universitet, Joe Stockdale, och vi letar nu efter en förläggare för denna. Så, allt som allt, 2011 ser ut att bli ett händelserikt år för oss. Vi skulle inte heller vilja ha det på något annat sätt.

Detta inlägg är publicerat under Intervjuer, Specialare av Joachim. Bokmärk permalänken.

Om Joachim

Namn: Joachim

Roll: En av grundarna till Deckarhuset

Ålder: 35

Bor: Stockholm.

Favorit bland deckarförfattare: Oj, svårt att välja. När det kommer till deckare gillar jag främst svenska författare av någon anledning. Stieg Larssons deckare är fantastiska! Läckberg är underhållande. Marklund = sommar för mig och Arne dahl är supercool! Men även utländska författare slinker ned... Agatha Christie är alltid trevlig läsning, Dan Brown är kungen av pageturners och Peter Robinson är grym!

Gillar framför allt denna typ av deckare: Har ingen ”typ” gillar det mesta så länge de inte är skrivna i första person.