Om Nina

Mer info kommer snart.

Den som törstar av Kristina Appelqvist

Den här boken påminner mig till en början om en svensk film från 60-talet med Signe Hasso om mord på en teater (Jag kommer dock inte ihåg vad filmen heter). När jag fortsätter att läsa blir den plötsligt som en Beckfilm. Och hoppsan! När jag passerat halva boken blev det istället som Morden i Midsomer.

.

Summering

Boken är i min smak, lättläst, spännande och jag tycker även att det är kul att sättet att skriva varierar så pass mycket igenom boken. Slutet är dock som en kärlekspocket och det var nog det enda som jag blev besviken över.

Råttfångerskan – Inger Frimansson

En bok om ett sorgligt familjeförhållande där hat och svartsjuka gör att de inte ser och hör var de borde.

.

Råttor

Jag trodde jag skulle läsa en snaskig bok om onda råttor, men råttor som i verkligenheten är sympatiska och sociala varelser är det även här. Den ruggiga ”råttan” är istället en människa.

.

Slut utan slut

Boken är ingen deckare för mig utan en thriller/rysare, har man klaustrofobi ska man inte läsa den, slutet på boken är ruggigt då den lämnar mycket utan ett riktigt avslut. Nått som jag nu, några dagar efter det att jag har läst ut boken, går och retar mig på. Vilket kanske bevisar att boken har berört mig, mer än vad jag först trodde.

.

Eget slut

Jag har nu i tanken gjort ett eget slut. Det gör att Råttfångerskan blev en läsvärd bok, för mig.

Intervju med Anders de la Motte

Det står att du är ”debutant”… kan detta verkligen vara helt sant?

Det beror nog på hur man räknar. Geim är mitt första publicerade manus så i det avseendet är jag alltså hundra procent debutant. Jag började (efter lite vänliga påstötningar från min fru) så smått komma igång med skrivandet tidigt 2008. Innan [geim], som jag skrev under bortre halvan av 2009, hade jag hunnit med två andra manus. Inget av dessa räckte dessvärre ända fram till utgivning men feedbacken jag fick var till stor nytta av då jag påbörjade manuset till det som skulle bli [geim].

Inför denna berättelse hade jag en betydligt mer strukturerad approach och försökte tidigt identifiera vilken läsupplevelse jag ville få till men också vilka verktyg jag trodde skulle funka.

I spelkretsar används ofta ordet Gameplay för att beskriva en bra totalupplevelse eller positiv känsla för ett spel och mitt övergripande mål var att få till en liknande slutfeeling för läsaren när sista sidan väl var avklarad.

Bland annat ville jag hålla ett högt tempo genom hela berättelsen (svårt), bygga en intrig som inte lät sig förutses (svårare) och skapa en ”vill inte lägga ifrån mig boken känsla” hos läsaren (mycket svårt).

En av lösningarna blev att jobba med två olika huvudpersoner med väldigt skilda egenskaper och sätt att uttrycka sig – en annan att lite då och då försöka rucka på berättelsens förutsättningar och skapa överraskande vändningar.

Jag är själv väldigt nöjd med reslutatet men det är i slutänden såklart ni läsare som avgör hur väl jag lyckats.

.

Hur skulle du själv kortfattat beskriva Geim

En samtidsthriller i högt tempo, fylld av populärkulturella blinkningar och med en raffinerad och överraskande intrig.

.

…Hur kom du på idén till Geim?

Grundidén kom faktiskt till på ett flyg när jag under en start (eller landning) vittjade stolsfickan framför och började fundera kring vilka saker man skulle kunna hitta där.

I min historia började det med ett USB minne som innehöll bilder och utvecklade sig därifrån till en kamera. Kameran blev så småningom till en telefon som kommunicerar med sin upphittare och inbjuder honom till någon typ av aktivitet.

Telefoner och spel ligger nära varandra så den kopplingen gick också rätt fort.

Av berättartekniska skäl fick sedan hela händelsen flytta över till tåget och så var inledningsscenen klar.

Efterhand som idén om ett spel kom upp började jag också dyka ner i de många olika varianter som finns: Tankespel, Multiplayer gaming, Online Roleplaying, Alternate Reality Games mm. Eftersom spel och online världen har sin egen dramaturgi och språk var det därifrån många av de engelska begreppen dök upp, bland annat kapitelnamnen och så småningom också titeln.

Ordet game är dessutom tacksamt att leka med eftersom det har så många olika betydelser.

.

Hur skulle du själv beskriva din berättarstil

Relativt driven med en blanding av både längre mer sammansatta meningar och väldigt korthuggna sådana. Jag tilltalas av dynamiken mellan de två stilarna, liksom sammanflätningen av svenska och engelska uttryck.

.

…Geim är spännande från början och fram till allra sista sidan. Har det krävs ovanligt många omskrivningar för att få bort de lugnare (läs tråkigare) partierna som annars lätt brukar uppstå.

Tack, och haha… vilken originell fråga!

Du undrar alltså om geim var tråkigare på manusstadiet 😉 ?

Faktiskt har de flesta sekvenser jag omarbetat eller lagt till varit mer av det berättande slaget. Jag siktade tidigt på att försöka efterlikna dramaturgin i ett bra dataspel där det sällan finns någon dödtid. Istället skall spelaren (läsaren) kastas mellan allt mer spännande händelser som leder fram till den stora finalen.

Min förläggare och senare också min proffsiga redaktör har lärt mig att balansera mitt berättande något så att läsaren skall hinna smälta allt som händer och karaktärerna få en chans att hinna djupna.

Var och hur skriver du helst? (Hemma? På ett fik? Kontor? Med papper och penna, skrivmaskin eller dator? Från och med i höst tänkte vi ställa den här från till alla författare, om du har möjlighet och inte tycker att det är för påträngande får du väldigt gärna skicka med ett foto på din favorit skrivplats. En bild tagen med tex en mobil skulle duga alldeles förträffligt)

Jag skriver faktiskt bäst på ställen där jag är tvungen att koncentera mig och där min självdisciplin inte utsätts för frestelser som email, internet, välfyllda kylskåp mm.

Eftersom jag reser mycket i jobbet blir det mycket flyg, vänthallar och hotellrum men även då jag är hemma föredrar jag ofta olika caféer eller bibliotek.

Jag skriver nästan uteslutande på min laptop och bara i undantagsfall med papper och penna.

.

Skriver du på något just nu?

Just nu är jag cirka sextio A4 sidor in i uppföljaren [bʌz] som kommer ut nästa höst och som kretsar kring informationsflödet på nätet och de intressen som gärna vill kontrollera det…

Dessutom samlar jag på mig ideér inför den tredje delen i trilogin som kommer ut 2012 och som har arbetsnamnet [bʌbl].

.

Ett stort tack (och ett lika stort Lycka till!) från oss på Deckarhuset! 🙂

Geim av Anders de la Motte

Det här är en av de bästa böcker jag läst, kanske den bästa! Den har spänning från första till sista raden, det finns inga transportsträckor. Jag har både lagat mat och dammsugit med den i handen. Att läsa en bok man inte kan släppa ifrån sig är verkligen helt ”wow”!

.

Handlingen:

Henrik Pettersson även kallad HP hittar en mobiltelefon vars display ställer en enkel fråga: Vill du spela ett spel? Svaret på den frågan får större konsekvenser än vad HP någonsin kunnat ana.

.

När min man i slutet av semestern sa att han inte hade läst något den här sommaren så satte jag boken i hans hand. Jag ville se om den gav samma effekt på honom som på mig.

Han började läsa i sängen, sedan förflyttade han sig till soffan. När det var dags för lunch kom han inte för att prata och äta utan för att äta och läsa.

Det blev som för mig, han släppte inte boken förrän den var utläst.

För första gången under våra 39 år tillsammans har vi en hel kväll suttit och diskuterat en bok!

Jag utmanar alla Deckarhusets läsare att läsa första kapitlet av Geim och sedan sluta. Det kommer inte att gå 🙂

Tronarvingen av Christian Lundblad

Oj, jag har varit inne på de hetaste inneställena med gräddan av det fina folket och det visar sig att även det fina folket går att köpa till rätt pris.

Ett Brödraskap som härstammar från 1100‑talet som om man gav dem varsin mc skulle platsa i vilket mc-gäng som helst, mc-gänget har sin president och så även brödraskapet.

Politiker som vill ha bort monarkin för att kanske få glänsa som Sveriges första president.

Kronprinsen som vill avsäga sig arvsrätten till kronan till förmån till sin tvillingsyster.

En kung och ett brödraskap som inte kan tänka sig en kronprinsessa.

En stadsministern som vill ha till en lag om att könet inte styr arvsrätten till kronan. Hon sätter hela sin politiska karriär på spel för att få de andra partierna med sig.

.

Och så en dödsolycka… eller var det kanske inte det?

.

Det här är den 1:a boken i en serie av tre. Bra för jag måste få veta mer!

Den här boken släppte jag inte i första taget, jag har till och med lagat mat med boken i hand och nu ska jag försöka sätta den i handen på min man.

Det bästa jag har läst på mycket länge! (och jag som aldrig ens varit intresserad av kungahuset) Ser verkligen fram emot den 2:a boken!

Morotslandet av Felix Livland

När jag började läsa boken fick jag börja om ett par gånger. Det var nog mig själv det berodde på… kriminaldeckare och politik, nä det går väl inte riktigt ihop? Men när jag väl kom in i boken, Oj! En skildring av det riktiga livet fast ändå inte. Att blanda mord och politik till en deckare var klockrent. Boken är skriven så bra att jag fick känslan av det var en sann historia. Jag läste med vetskapen om att i jakten på makt kan allt hända… och det händer! Hoppas att någon vill göra en film av den här boken för jag tror att den kan bli lika bra som film som bok. (Jag kommer garanterat att gå och se den om den blir film.)

Passar perfekt att ge bort i julklapp!

Boken är ett recensionsexemplar

Mer Triptyk!

Triptyk av Karin Slaughter

En bra bok. Alla hennes karaktärer har så otroligt mycket i sina ryggsäckar! Snacka om människoöden! efter halva boken gissade jag mig till slutet, men konstigt nog var den ändå så bra att jag inte ville släppa den. En välskriven bok som när den var färdigläst lämnade kvar en känsla av att jag precis sett en film istället för att ha läst ut en bok.


Tidigare om samma bok…