Ramona Fransson är dagens gäst hos Radio Partille i dag klockan 12:00, med repris morgon klockan 19:00.
För oss som inte bor i Partille går det även att lyssna på nätet! 🙂
Författararkiv: Joachim
Statsrådet och döden av Bo Balderson
Bo Balderson skrev elva deckare mellan 1968 och 1990, Statsrådet och döden var den första. Om det nu kan ha undgått någon så är Bo Balderson en pseudonym. Bo Baldersons verkliga identitet (eller identiteter?) är fortfarande ett mysterium.
Mystiken kring Bo Balderson är dessvärre det enda riktigt intressanta med Statsrådet och döden. Boken har inte åldrats väl…
Karaktärsgalleriet är ganska litet och påminner mig om en typisk Agatha Christie deckare – fast försvenskat. Vi har till exempel ett statsråd, en landshövding och en överläkare istället för Majorer, Lords och Ladies…
Handlingen är en klassisk Vem-gjorde-det? och författaren har kryddat friskt med både ledtrådar och red herrings. Det märks direkt att vi ska försöka gissa vem mördaren är och då helst gissa fel så att vi får en överraskning när vi kommer till slutet.
Hela boken är dock skriven på ett väldigt ”humoristiskt” sätt som gränsar till att vara barnsligt. Det funkar inte riktigt för mig. Särskilt när jag troligtvis inte förstår mycket av den politiska satiren som florerar genom hela handlingen, boken är trots allt skriven tio år innan jag föddes.
Om du själv har läst Statsrådet och döden och gillat den så ge mig gärna din åsikt! Av mig får boken dock bara betyget ”knappt läsvärd”.
Visning pågår av Sofie Sarenbrant – Recension
Visning pågår är Sarenbrants femte deckare och den tredje med polisen Emma Sköld i spetsen. De flesta böcker i en deckarserie brukar lanseras som ”fristående” av förlaget, något som nästan aldrig är sant. Oftast förlorar man väldigt mycket om man hoppar in i mitten av en deckarserie. I det här fallet går det dock utmärkt att börja med denna även fast den är tredje boken i ordningen. Jag skulle till och med råda dig att läsa denna först om du inte redan läst något av Sarenbrant, då Visning pågår klart är den bästa boken hon skrivit… så här långt. Om du fastnar på kroken kan du läsa de tidigare böckerna efteråt.
Handlingen
Bokens styrka är handlingen. Det är verkligen helt genialiskt att bygga upp en deckarintrig kring husvisningar. De flesta av oss har säkert någon erfarenhet av hus/lägenhetsvisningar. Jag själv har varit på massor, men aldrig själv anordnat en som säljare. De senaste åren har det dock varit ganska nära att bli av ett par gånger. Inför varje gång har tanken på allt som måste fixas till inför en visning känts som ett oöverstigligt berg. Denna känsla har sedan blandats upp med ångest över att det kanske inte skulle komma tillräckligt med folk. Den kanske inte skulle bli såld! Priset kanske skulle bli för lågt! Hur blir vår ekonomi då?… Dessa känslor är samma känslor som en av boken huvudkaraktärer har inför sin husförsäljning, men varken hon eller jag har slagits av tanken att det vi istället skulle oro oss för är att alla spekulanter verkligen lämnade huset efter visningen…
Karaktärerna
Bokens mindre starka sida är karaktärerna. Många av dem känns på tok för överdrivna. Mäklarna framställs knappt som människor(?!) För att inte tala om bokens enda advokat (tror i alla fall att det var den enda… hur som helst den enda med utrymme) hon beter sig på ett ytterst oförskämt, nästan barnsligt sätt. Dessutom reagerade till och med jag på att könsrollerna oftast är väldigt stereotypa.
Årets semesterdeckare
Trots att det finns lite att önska när det kommer till många av karaktärerna så är handlingen/dramaturgin så stark att det mer än väl kompenserar.
Om du är på jakt efter EN deckare inför semestern så tycker jag allvarligt du borde fundera på denna. Visning pågår är spännande, lättläst och snabbläst – men andra ord som gjord för att avnjutas en slapp sommardag.
Rekommenderad sommarläsning: Joachim
Nu är det äntligen sommar!!! Därför tänkte vi på Deckarhuset komma med tips om bra böcker för hängmattan. Så utan mer pladder från mig så kommer här min lista.
Status 12 av Martin Melin
Melin behöver verkligen inte skämmas för sin debut. Detta är bra! Till och med mycket bra på sina ställen. Boken är inte uppbyggd som en vanlig deckare… Tänk dig istället om Camilla Läckberg skulle skriva ett pilotavsnitt till en polisserie för HBO… det skulle vara Status 12.
Passar bäst att läsas på stranden och avnjuts med mjukglass i våffla.
Visning pågår av Sofie Sarenbrant
En traditionell svensk deckare med en ovanligt bra idé till intrig. Detta är klart Sarenbrants bästa bok så här långt. Gillar du Camilla Läckberg och Liza Marklunds böcker kommer du definitivt att gilla denna. Vill dock passa på att varna lite för Sofie Sarenbrant… hon har en ovana att hitta på okonventionella slut!
Passar bäst att läsas i hängmattan en solig dag och avnjuts tillsammans med ett glas iste eller rosé
Memorandom av Anders de la Motte
Snyggt ihopsatt thriller som på pappret ser ut som ett b-filmmanus. Här är det spänning från början till slut allt utfört med en kärlek för fina små detaljer. Bör börja läsas tidigt en regnig dag annars kan den störa semesterschemat.
Passar bäst att läsas i sängen, en dag när du kan få alla måltider lagade och serverade (i sängen) av någon annan.
Terrakottahunden av Andrea Camilleri
Så härligt osvenskt! Om du skulle råka få en överdos av våra förträffliga svenska deckarförfattare så kan jag varmt rekommendera Terrakottahunden. Detta är så långt ifrån en svensk deckare man kan komma. Handlingen kretsar kring en vapengömma som visar sig ruva på fler hemligheter. Bakom en lönndörr hittar polisen nämligen två mumifierade kroppar som troligtvis legat gömda sen andra världskriget.
Passar bäst att läsas liggandes i gräset och avnjuts tillsammans med starkt kaffe och hembakade kakor.
Den bittra pajens sötma av Alan Bradley
På baksidan kallas den ”mysdeckare”, jag skulle snarare kalla den sagodeckare, för det vilar något sagoaktigt över handling. Hursomhelst så är den väldigt trevlig som sommarläsning. Handlingen utspelar sig på 50-talet och ses ur Elvaåriga Flavias ögon.
Denna bok läser man bäst under en väldigt utdragen och kaloririk afternoon tea.
Deckarmat: Twin Peaks – Cherry pie
En av mina absoluta favoriter när det kommer till tv-serier är Twin Peaks. Jag vet inte hur många gånger jag sett den i dess helhet… Det händer dessutom att jag sätter på ett slumpmässig avsnitt lite då och då.
Den här helgen har jag spenderat nästan helt inomhus, då vårvädret har tagit semester i Stockholm så det har varit både kallt och regnigt. Då kan det behövas något för att pigga upp humöret lite. En körsbärspaj och en kopp j*vligt gott kaffe funkar alltid för mig!
Recept hittar du här… (extern länk på engelska)
Korsfäst på Klädesholmen av Ramona Fransson – recension
Detta är den åttonde deckaren i ordningen med spaningschef Greger Thulin i spetsen. Precis som i de tidigare böckerna i serien kretsar handlingen runt ett underliggande ”tema” och denna gång skulle jag vilja påstå att temat är mod, vilket visar sig vara ett förvånansvärt intressant tema att bygga en deckarintrig runt.
Korsfäst på Klädesholmen tillhör en av de bättre böckerna i deckarserien. Ramona Fransson kör på med sitt egna race, hon har en unik berättarstil som hon under de senaste 3-4 böckerna lyckats finslipa rätt rejält, utan att för den delen förlora sin egna röst.
Handling
En dödsmisshandel av en gammal man på Västra kyrkogården i Göteborg är inledningen på en serie bisarra mord. Det finns vittnen till mordet på den gamle, men varför vågar de inte berätta? Ett kors upptäcks av pastor Waldemar Eklunds fru i deras trädgård på Klädesholmen på Tjörn. En ung naken kille är uppbunden på korset och död utan synliga skador. När ytterligare ett kors hittas och även det offret är naket och uppbundet på samma sätt är spaningschef Greger Thulin övertygad om att mördaren är en psykopatisk religionshatare.
MemoRandom av Anders de la Motte – recension
Det här är Anders de la Mottes fjärde spänningsroman och början på en ny serie.
Hans tre tidigare böcker består av den hyllade Geim-trilogin (Geim, Buzz och Bubble) som flera av oss här på Deckarhuset älskade!
Så har han lyckats igen? Ja!
Memorandom påminner i vissa delar om Geim-trilogin: De är skriva på ett sätt som driver upp tempot till max. De har extremt snygga omslag. De är väldigt lättlästa. De innehåller båda många små fina genomarbetade detaljer, för att ge ett exempel från MemoRandom så har den sitt titelkort ett tjugotal sidor in i boken, vilket ger en känsla av tv-serier och ”popkultur”. Denna typ av detaljer är inte banbrytande i sig självt, men när de läggs samman förhöjer de storyn ytterligare några nivåer.
Både Geim-trilogin och MemoRandom bygger dessutom på riktiga B-films historier (Geim: Spel IRL via mobiltelefoner. MemoRandom: Minnesförlust.)
Det kan ju låta som något väldigt negativt och i vanliga fall ÄR det negativt. Men de brukar ju säga att gränsen mellan genialitet och galenskap är hårfin. Det samma gäller gränsen mellan bra och dålig handling. Anders de la Mottes briljans består i att han genom sin snygga skriv/berättar-teknik lyckas balansera handlingen mitt på den där tunna gränsen. Och det visar sig att själva balansgången är härligt kittlande!
Med MemoRandom fastställer Anders de la Motte sin plats bland de absolut främsta författarna i genren.
Handlingen
David Sarac är informatörshanterare vid Stockholmspolisen. Hans jobb är att rekrytera och sköta topphemliga källor. Manipulation, mutor och hot – så länge han levererar resultat ställer ingen några frågor. Men efter en våldsam bilolycka förlorar han minnet. Tappar kontrollen över sitt avancerade nät av svek och lögner. Plötsligt är han lovligt byte för alla som vill åt hans hemligheter. För att skydda sig själv och sina källor måste han återupprätta kontakten med den försvunne infiltratören ”Janus”, som befinner sig högt upp i den kriminella hierarkin. Flera personer, på båda sidor om lagen, verkar vara beredda att gå över lik för att avslöja ”Janus” rätta identitet. Eller kanske för att skydda den?
Tidigare om Anders de la Motte på Deckarhuset: