Saknaden efter Joseph

(Missing Joseph) Även det femte avsnittet i BBC:s Lynley-serie är baserat på en bok med samma namn av Elizabeth George och det utspelar sig i en by i Lancashire där en kvinna av misstag blandat giftig sprängört i maten istället för palsternacka vilket leder till att byprästen stryker med. Har hon mördat honom? Har någon annan som har tillgång till köket? Var det egentligen hon som var det tänkta offret? Eller var allt ett enda stort misstag? Havers och Lynley nystar i trådar och finner en överraskande historia..

Ett bra avsnitt, inte fantastiskt, men underhållande och intressant!

Deckarhuset fyller ett år idag! Vi firar med en supertävling! :)

Den 24:e augusti 2008 klockan 11:47 (det vill säga på pricken ett år sedan när detta inlägg publiceras) så föddes Deckarhuset 🙂

Detta måste firas! Vad passar bättre än en tävling?… En supertävling så klart!

1:a pris är 25,7 kg*!!! deckare 🙂

2:a-3:a pris är ett presentkort på en bok.

För att vara med och tävla behöver du bara svara på följande frågor:

1) ”Iron man” kommer i vinter att porträttera en mycket känd detektiv… Vad heter filmen?

2) Hur många böcker består våra 25,7 kg* deckare av?

3) Skriv en kort slogan för Deckarhuset (detta är frivilligt, men skulle flera ha gissat det exakta antalet böcker blir det bästa slogan som vinner)

Skicka ditt svar tillsammans med ditt namn och adress till tavling(a)deckarhuset.se senast den 10 september.

Vinnarna presenteras senast den 24 september och vinsterna skickas ut senast 1 oktober 9 oktober.

Vinnarna utses av skribenterna på Deckarhuset. Juryns beslut kan ej överklagas. Vinsten kan ej bytas mot kontanter. Ev. vinstskatt betalas av vinnaren.

* vikten inkluderar en pappkartong som uppskattas väga lika mycket som en vanlig flyttkartong)

Deckarhuset 1år: Mi

Vad är det roligaste du har varit med om under Deckarhusets första år?

Det måste jag nog säga var de filosofiska diskussionerna med Theodor Kallifatides om vad som egentligen är kriminalromaner och – Fast det är klart, telefonsamtalet från Karin Slaughter var inte heller så dumt.

Vad är det sjukaste du varit med om?

En fikastund hemma hos Jean Bolinder där vi lekte kurragömma och Jean försvann ur ett låst rum!

Har du stiftat någon ny deckarbekantskap som du troligen inte skulle ha upptäckt om det inte hade varit för Deckarhuset?

I min hopplösa okunnighet hade jag helt missat att Kerstin Ekman en gång skrivit deckare.

Vad tror du kommer hända med Deckarhuset under dess andra år i ”livet”?

Vår röst har uppmärksammat av flera förlag redan nu, och det kommer säkert att sprida sig. Det skulle vara trevligt om vi haft en engelskspråkig variant, eftersom det enligt en Karin Slaughter saknas en bra motsvarande sida t ex i USA. Kan det vara så, verkligen? I så fall ligger världen för våra fötter 🙂

NATTFÅK – Johan Theorin

Efter att inte ha öppnat en bok på över ett halvår fick NATTFÅK bli boken som jag ”tvingade” mig till att läsa.

Theorins första bok SKUMMTIMMEN höll mig i ett fast grepp, så jag tänkte att om NATTFÅK är hälften så bra så kommer den att fånga mig och hålla fast trots att tankarna ibland vandrar iväg.

Efter att ha vänt sista bladet så kan jag konstatera att den höll mig i ett fast grepp från pärm till pärm. Jag slukade till och med det lilla extra material som fanns i slutet.

Jag hade i förväg läst en del recentioner om NATTFÅK och visste att Gerlof Davidsson skulle dyka upp även i denna bok. Kände mig tveksam till att han åter igen skulle figurera som karaktär. Men det funkar, Gerlof funkar. Det är han som på lite avstånd är problemlösaren.

NATTFÅK är ingen polisroman/deckare. Det är en Gerlof deckare. Jag gillar Gerlof och hans lite sävliga eftertänksamma sätt. Han driver handlingen och levererar sedan lösningen.

Jag hade dock önskat lära känna Tilda Davidsson lite mera. Det kändes som hennes personlighet inte kom fram riktigt. men jag antar att jag får träffa henne igen i något framtida Therin alster.

De övriga personporträtten är annars trovärdiga och ger ett genuint intryck.

Det som jag finner mest intressant med NATTFÅK är att det inte är förrän precis i slutet som man får hela bilden av historien och det ger en del ”aha” och en del eftertanke. Sen väljer man själv hur mycket av spökhistorierna man tror på.

Jag blev i alla fall sugen på att åka till Öland mitt i vintern och försöka passa in besöket med en Fåk.

Tidigare om Nattfåk på Deckarhuset:

Nattfåk… av Joachim

För hennes eget bästa

(For the Sake of Elena) Avsnitt fyra av Kommissarie Lynley utspelar sig  i Cambridge där en ung kvinnlig student hittas mördad. Det visar sig snart att det är dottern till en av professorerna på vid universitetet, och en flicka med många hemligheter. Havers och Lynley följer upp olika trådar och återigen dyker Helen upp i handlingen, den här gången i något trevligare omständigheter, dock.

Det här är i mitt tycke ett mittemellan-avsnitt, helt OK men inte ett av de bästa. Något som jag tänkte särskilt på var dock att jag verkligen tycker Parker (Kommissarie Lynley) och Small (Inspektör Havers) har ett riktigt fint samspel – man tror på deras något otippade vänskap och arbetförhållande!

Slakthuset

Stuart MacBride. Tidigare i somras spenderade jag två veckor ensam i ett stort hus och så här i efterhand kan jag säga att det här inte var den ultimata boken att läsa när man är i den situationen. Det är inte ofta jag får obehagskänslor av att läsa böcker, men här var det oundvikligt.

En mördare iförd Margaret Thatchermask och förkläde ränner runt på Aberdeens gator med en slaktarkniv i högsta hugg. Snuten Logan McRae kämpar mot klockan för att få fast slaktaren innan han hinner skörda fler offer.

Med råa beskrivningar av slakt av människor och efterföljande kanibalism lyckas författaren få mig att drömma mardrömmar. När jag var på affären häromdagen kom jag på mig själv med att tveka innan jag stoppade en förpackning kotletter i korgen. Tänk om…