Mord per korrespondens
Finns det något härligare än att ligga på en strand och läsa en riktigt bra bok? Jag tror inte det!
Jag har läst en gammal goding: Agatha Christies Mord per korrespondens, och den var precis lagom ansträngande för soltrötta ögon.
Piloten Jerry Burton har råkat ut för en allvarlig olycka och blir av sin läkare rekommenderad att hyra ett hus på landet för sin konvalescens. Tillsammans med sin syster Johanna flyttar han således till den lilla byn Lymstock med avsikt att ha det lugnt och skönt. Så vidare lugn blir dock inte tillvaron då en till synes galen person börjar skicka anonyma brev till snart sagt alla byns invånare. Breven innehåller de vulgäraste beskyllningar och det dröjer inte lång stund innan en kvinna tar sitt liv och en annan hittas mördad. Jerry och Johanna kastar sig in byns umgängesliv i hopp om att utröna vem den anonyme brevskrivaren är.
Jag tycker det är riktigt skoj att läsa böcker av den här typen. All dagens kriminalteknik är helt främmande och allt känns oskyldigt och genuint. En liten kärlekshistoria har smugit sig in i handlingen och man hoppas ideligen att ingen av de inblandade ska vara galningen som författat breven.
Det är helt klart en av de bättre böckerna av Agatha Christie som jag läst på senare tid.
Blir såå avundsjuk!!! Vill också ligga på en strand och läsa!
19 mars 2009 9:13
Fasiken var härligt det där såg ut
19 mars 2009 9:34
Den stora avundsjukan kletar av sig.. Faktum är att Agatha aldrig är fel, om det så är ett regntungt och dystert skåne eller ett soligt paradis.
19 mars 2009 12:30
Det där Z-omslaget väcker härlig 60-tals nostalgi.
Det var där nån stans en doldis skapad av Ian Fleming dök upp – Agent 007 med rätt att döda.
19 mars 2009 18:34
Jag har nästan lite svårt för att titta på den här bilden, det ser FÖR underbart ut…
21 mars 2009 14:00