Den argentinske författaren, Guillermo Martínez kom för några år sedan med boken ”Morden i Oxford”, som Erica skrev om tidigare. Om det var en riktigt spännande deckare, så är Lucianas långsamma död betydligt mer. Det är synd att kalla den spänningsroman, även om den faktiskt är spännande.

I grova drag handlar historien om en författare i Buenos Aires som skadat handen och anställer en sekreterare för en kortare period. Denna sekreterare har egentligen sitt arbete hos en mycket framgångsrik författare, Kloster, som är på semester. Flickan, Luciana, hjälper till under en månad, och sedan försvinner hon tillbaka till Kloster igen. Tio år senare söker hon upp författaren igen för att få hjälp. Hon berättar en hårresande och lite bisarr historia, som går ut på att Kloster beställt en mängd mord på hennes närmaste. En efter en dör de. Det hela skulle enligt Luciana handla om hämnd från Klosters sida, för att hon anmälde honom för sexuella trakasserier. Vad är sant i den här historien? Emellanåt verkar Luciana besatt och galen, andra gånger verkar hennes historia helt rimlig. Författaren, som är berättarjaget, tar till sist kontakt med den mystiske Kloster och får höra hans version. Med två sanningar många udda perspektiv och överraskningar trollbinder Martínez mig. Jag kunde inte lägga boken ifrån mig, jag förstod den inte alltid, och nu när jag läst färdigt har jag råkat ut för läsförlamning! Jag vill inte börja på nästa bok, för jag har inte bearbetat denna än! Jag kan inte bestämma mig vems sanning som var ”sann” …

Kategoriserat som: Böcker, Recension |
Du kan följa alla kommentarer till detta inlägg genom denna feed: RSS 2.0 Du kan lämna en kommentar, eller trackback från din egen sajt.