Kriminalromanens historia – del 1

Under sommaren kommer jag i 10 delar gå igenom kriminalromanens (Europeiska och Amerikanska) historia i grova drag från 1600-talet fram till idag. Jag kommer också att ge förslag på böcker, filmer och annat som som representerarar de olika tidsepokerna och kan vara intressanta att läsa/se/spela.

Del 1 – Uppbyggnad av polisväsendet i storstäder.
Mord och brott har skildrats i litteraturen ända sen grekernas tid. Exempel är grekiska Medea och Shakespears Othello och MacBeth som alla handlar  om mord. Skillnaden mellan dessa verk och kriminalromaner är att fokus  inte ligger på att lösa brotten. Det är svårt att säga exakt när kriminalromanen uppstod men ett par saker bidrog säkerligen till genrens uppkomst.

1.  Politiska oroligheter i Europa i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Franska revolutionen hade skakat om Europa rejält och spioneri och landsförräderi förekom och med hjälp av tidningar som började publiceras i allt större utsträckning kunde man sprida nyheter allt fortare till en bredare publik som både blev förskräckta och förtjusta av att kunna läsa om spioneriaffärer och mord.

2. När människor i Europa från och med 1600-talet i allt större utsträckning flyttade från landet till städer som t.ex. Paris och London skapades ett större behov av att skapa ordning och reda i städerna samt att lösa olika brott på ett mer organiserat sätt.

London
1749 grundade författaren och fredsdomaren Henry Fielding de så kallade Bow Street Runners som löste brott i London.  Det fanns män som löste småbrott för pengar men det här var första gången personer fick lön från staten för att lösa brott och en fredsdomare basade över männen. Från början var de bara en liten grupp män men de växte i antal. Efter att Henry pensionerades sig tog hans bror och assistent John Fielding över verksamheten. Bow Street Runners blev grunden för den engelska polisen som skapades 1829.

Att titta på: City of Vice– en serie om Bow Street runners från 2008
Att spela: Ett småkul, gratis och mycket informativt spel om Bow Street Runners  Klicka här

Paris
Den franska polisen grundades i Paris redan på 1600-talet av kung Ludvig den XIV då Paris var den största staden i Europa. Man får en bra överblick över hur polisen kan ha arbetat på den tiden i Jean-François Parots serie om Nicolas Le Floch.  Böckerna innehåler såväl brottsutredningar som spioneri. (Se recension här)

1811 grundades den franska kriminalpolisen (La Sûreté Nationale) av den ökända skurken Eugène François Vidocq som helt enkelt bytte bana. Det började med att han erbjöd sina tjänster som informatör.  Vidocq räknas av en del som kriminologins fader. Han var en mästare på utklädnad och sägs bland annat ha kommit på att gjuta fotavtryck med gips i syfte att identifiera brottslingen samt annat smått och gott (mer info finns på Wikipedia) Författare som Dumas och Balzac var förtjusta i Vidocque. Balzacs karaktär Vautrin i Pappa Goriot är t.ex. byggd på Vidocq. Dessutom ska både Edgar Allan Poe och Sir Arthur Doyle ha varit starkt influerade av honom. Vidocq skrev en självbiografi som blev en bestseller på sin tid.

Att läsa: Jean-François Parots serie om den franska polisen Nicolas Le Floch.
Ett måste:
Den fantastiska filmen Vidocq från 2001 av regissören Pitof med Gerard Depardieu i huvudrollen.

Detta inlägg är publicerat under Allmänt och märkt , , , , , , , , , , , , , av Sara. Bokmärk permalänken.

Om Sara

Om mig: Jag är i 40-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor utanför Örebro med familj. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer. Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”. Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning. Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.