Intervju med Lars Rambe

Beskriv dig själv med 10 ord.
– Engagerad, kreativ, disträ, energisk, tidsoptimist, positivist, entreprenör, lojal, social & fantasifull

Var befann du dig när du insåg att du behövde skriva en kriminalroman ?
– I Strängnäs! Men drömmen hade jag närt sedan barnsben. I gymnasiet fick jag mycket uppmuntran för mitt skrivande, men sedan kom jag av mig och fokuserade på avtalsskrivning i stället. Men i januari 2006 bestämde jag mig och sedan tog det ett år att bli klar.

Hur ser dina kollegor inom juridiken på ditt författande?
– Än så länge har jag bara fått hejarop. Det är många som tycker att det är kul. Kanske är de lite förvånade att jag har hunnit med det mitt i allt annat.

Vilken var den första boken du läste alldeles själv?
Det är jag lite osäker på. Det kan ha varit Pelle Svanslös. Eller kanske Bomba, djungelpojken. En tidig favorit var ”Det blåser på Månen” av Eric Linklater.

Läs resten av intervjun…

Detta inlägg är publicerat under Intervjuer och märkt av Mi. Bokmärk permalänken.

Om Mi

Namn: Mi

Roll: Bloggskribent

Om mig: 49-årig yrkesarbetande 2-barnsmamma i Skåne, som inte kan leva utan böcker. Är bara intresserad av böcker, struntar helt i musik, film och tv-serier.

Bor: I Bjärred, sydvästra Skåne, tillsammans med man och två siameser. Barnen är utflugna och kommer bara hem för att stjäla böcker ur mina hyllor.

Böcker: Pocket eller inbundet spelar ingen roll, men en ljudbok tar jag inte i. Försökte en gång, men kände mig lurad på läsupplevelsen. Bloggar om läsupplevelser, efterlängtade utgivningar, biblioteksbesök, lustiga antikvariat i världen, udda författare och jakten på den ultimata läsupplevelsen.


Gillar framför allt denna typ av deckare: Nyutgiven och mycket gammal litteratur är lika intressant. Jag är absolut ingen litteratursnobb utan läser allt jag kommer över. Utan urskiljning kan omgivningen ibland tycka. Så länge det är välskrivet och spännande fungerar det för mig. Läser om möjligt på originalspråk, eftersom viktiga känslor kan försvinna i en översättning. Jag gillar författare som vågar skapar något eget, unikt, och inte följer receptet för hur en bestseller ska se ut. Allt som har ett vackert målande språk och spänning i ett. En bok jag inte kan vara utan är Rex Stouts The League Of Frightened Men från 1935. Det jag ogillar är dussinförfattare som Läckberg och Marklund. Ja, allt som känns oinspirerat och oengagerat. Serier där samma personer dyker upp i flera romaner är något av ett hatobjekt. Som språkpolis får jag allergiska utslag av många slit-och-slängböcker. Tyskungen har så dåligt språk att jag faktiskt kastade den. Det händer inte ofta. Stavfel är fasansfullt, grammatiska grodor = papperskorgen.