Anna Jansson, från Visby, är en av våra riktigt duktiga svenska deckarförfattare och sjuksköterska sen 25 år tillbaka. Hennes Kommissarie Maria Wern löser brott huvudsakligen på Gotland där Anna växte upp. Annas deckare har översatts till ett antal språk. 2008 blev Janssons bok Främmande fågel teveserie med Eva Röse i huvudrollen. Förutom kriminalromaner har Anna även skrivit ett antal barnböcker och även böcker om vårdetik.

Jag vill gärna veta varför du skriver just deckare?
I mitt jobb som sköterska har döden ständigt varit närvarande. Jag har till och med december i fjol arbetat på lungkliniken i Örebro.

Där dör det ca två patienter i veckan. Det avspeglas så klart i det jag skriver. Dessutom kan man i kriminalromanens form på ett bra sätt ventilera det jag tycker är viktigt att skriva om ETIK. Jag skriver även läroböcker i vårdetik och frågeställningarna är de samma, vad är ont, vad är gott och hur bör man leva sitt liv.

Har du några funderingar på varför deckargenren ses på med en lite styvmoderlig blick av ”förståsigpåarna”?
För att det i regel är spännande och välskrivna historier läsarna fångas av och gärna vill köpa. Det har ansetts fult att tjäna pengar på litteratur. Och det finns en avundsjuka. Om deckare genomgående hade varit dåliga skulle genren ha dött ut för länge sedan, men den växer. Jag förstår inte dem som sätter sig som domare över vanligt folks smak – det är att göra sig för mer än andra människor. De borde i stället skaffa sig ett eget liv.

Hur ser du på att sätta deckare i händerna på barn och ungdomar för att locka dem att läsa?
Utmärkt om det är något som kan skapa läslust och locka till eget skrivande eller nya tankar.

Hur ser ditt förhållande till språket ut?
Jag kan njuta väldigt mycket av en välformulerad text och läsa den om och om igen för att det är vackert. Att läsa poesi är väl använd tid. Där har någon vägt orden på guldvåg och på en kort stund får man väldigt mycket.

Det är viktigt för mig och många andra kräsna läsare att orden och meningarna inte ”tar plats” från själva storyn. Det gör de inte i dina böcker – hur har du tillägnat dig den färdigheten?
Min pappa och gammelmormor var utmärkta berättare. När jag var barn hade vi inte teve utan vi berättade för varandra vid brasan. JO det är sant! Jag hade den stora förmånen att någon lyssnade på mej så jag förstod vad som var effektivt berättande och inte.

Hur skulle du beskriva dina egna privata bokhyllor?
Jag har tio bokhyllor, med mest facklitteratur uppdelad på olika områden. Mest medicin och psykologi, men också mycket om natur och trädgård. En hylla med pocket. Och en hylla med böcker mina vänner skrivit.

Vad lånade du senast på biblioteket?
Det är en hemlis eftersom kommande bok bygger på det 😉

Vilken deckare skulle du ge dig själv i present om du skulle gå ut och handla idag?
Om jag inte redan hade ”Parfymen” skulle det bli den. Annars väntar jag på Inge Frimanssons nästa bok.

Vi på Deckarhuset är nyfikna  på vad du jobbar med just nu?
Jag är precis klar med nästa bok i serien om Maria Wern ”Först när givaren är död” Den släpps i maj. Sen väntar jag på att få läsa filmmanus. Främmande fågel gick som teveserie på fyran med 1,4 milj tittare och en fortsättning planeras.

Om du fick tipsa mig om nästa ” intervjuoffer”-  inte nödvändigtvis en författare, men någon inom den litterära krimvärlden  – vem skulle det vara?
Tomas Böös som förestår deckarbiblioteket i Eskilstuna

Hela Deckarhuset tackar Anna Jansson för att hon har tagit sig tid att besvara alla våra frågor!