Genreskola del 3: Den hårdkokta deckaren

.
Den hårdkokta deckaren kom till som en motreaktion på pusseldeckaren. Istället för herrgårdsmiljöer ville man skildra ”verkligheten” och privatdetektiven använde sig mer av knytnävarna än sina hjärnceller. Teman är korruption, organiserad brottslighet och svek. Ni kan läsa mer om genren ur ett historiskt perspektiv här.

.
Exempel på klassiska hårdkokta deckare: 

  

.
Den hårdkokta deckargenren hade sin storhetstid 1920-1940. Några av frontfigurerna för den klassiska hårdkokta deckaren är Dashiell Hammet, Raymond Chandler och Mickey Spillane. En bok som de flesta känner igen som en hårdkokt deckare är Riddarfalken från Malta från 1930 med den privatdetektiven Sam Spade. Personligen har jag svårt för genren (i alla fall de klassiska verkan). Det blir helt enkelt för macho för mig och jag klarar inte riktigt av kvinnosynen.
.

Grundläggande regler för den klassiska hårdkokta deckaren:

.
1. Huvudpersonen är en detektiv, oftast en ensamvarg som inte litar på någon och som är mycket cynisk men som ändå kämpar för rättvisan (en rättvisa som inte alltid stämmer överens med vad lagen anser är rättvisa).

2. Storstaden utgör en viktig och symbolisk bakgrund till den hårdkokta deckaren och representerar en cynisk, kall och korrupt värld.

3. Karaktärerna använder sig av ett rappt talspråk och böckerna är oftast skrivna i Jag-form (detektivens jag).

4. Morden sker på grund av att det finns ett realistiskt motiv. Hur personen mördades är inte så viktig.

5. Detektiven blir alltid personligt engagerad i fallet och blir ofta utsatt för fysiskt våld i motsats till pusseldeckarens detektiv.

6. Detektiven fungerar både som jury, domare och bödel och rör sig därför i gråzonen till vad som egentligen är lagligt.

7. Mördaren agerar oftast inte ensam utan har en organiserad brottsorganisation eller liknande bakom sig.

8. Det är ofta en kvinna som är mördare och/eller förrädare i böckerna och ur ett feministiskt perspektiv så är stilen förkastlig . Är kvinnan inte en vamp/mörderska/förförerska så är hon en en hjälplös helgonliknande madonna som måste räddas.

9. I pusseldeckaren påpekade jag att det finns två händelsesekvenser, A och B där A visar vad som hända till och med mordet och B vad som händer efter mordet. I den hårdkokta deckaren sammanfaller A och B och gör detektiven delaktig i båda sekvenserna.

10. Även om detektiven på ett eller annat sätt sätter dit skurken så finns det en känsla av hopplöshet. Har han satt dit en så finns det 1000 andra som skurkar som kommer att ta över. Detektiven kan endast jämna ut kampen mellan ont och gott, aldrig vinna den helt.

 .
Hårdkokta deckare med kvinnliga detektiver

På 1970-talet börjar man skriva hårdkokta deckare med kvinnor som detektiver. Sue Grafton med sin kvinnliga detektiv Kinsey Millhone och Sara Paretsky (se bild ovan) med sin detektiv V.I Warshawski är kanske de två mest välkända författare i denna kategori. Hårdkokta deckare med kvinnliga detektiver skiljer sig en aning från den klassiska hårdkokta deckaren.

.
1. Kvinnliga privatdetektiver är i hårdkokta deckare är ofta föräldralösa och söker ett substitut för familjen i vänner och bekanta.

2. Trots att den kvinnliga detektiven vägrar se sig själv som ett offer ser läsaren i större utsträckning den kvinnliga detektiven som ett offer om och när hon blir utsatt för våld vilket hon oftast blir.

3. De kvinnliga privatdetektiverna (karaktärerna) arbetar lika hårt om inte hårdare för att få samma status och lika mycket uppdrag som om de hade varit män.

4. Vapen och våld är inte lika självklara för de kvinnliga detektiverna (karaktärerna) som för män även om de inte drar sig för att använda ett vapen vid behov.

5. Skurkarna  är oftast män.

.
Från detektiv till polis

Det är relativt få författare som skriver klassiskt hårdkokta deckare idag. Till stor del beror det på att privatdetektiven inte är lika vanlig. Successivt förde man över detektivens hårdkokta egenskaper till en polis istället. Ett bra filmexempel på en hårdkokt polis är till exempel Dirty Harry där Clint Eastwood spelar en mycket tuff polis som gärna kringgår lagar och regler för att sätta dit skurkar. Sjöwall/Wahlöös Gunwald Larsson är ett svenskt exempel på en hårdkokt karaktär. 
..

Den hårdkokta deckaren idag

.
När man hör begreppet hårdkokt idag så innebär det oftast att det är en tuff huvudkaraktär, rå miljö och mycket våld i boken/filmen. 
.

Några exempel på deckarförfattare som skriver hårdkokta deckare i modern tappning är britten Simon Kernick, James Lee Burke och amerikanen Joseph Wambaugh.

.
Tidigare inlägg i serien

 

Genreskola vad är det för något?

Del 1: Den klassiska detektivromanen

Del 2: Pusseldeckaren

Detta inlägg är publicerat under Allmänt av Sara. Bokmärk permalänken.

Om Sara

Om mig: Jag är i 40-års åldern och kommer ursprungligen från Göteborg men bor utanför Örebro med familj. Till vardags arbetar jag som Kultursekreterare i Hallsbergs kommun Har läst litteraturvetenskap och filmvetenskap med fokus på kriminallitteratur/filmer. Gillar: Det mesta när det gäller kriminallitteratur kriminalserier och kriminalfilmer men det jag efterlyser är en modern deckare som är stilistiskt vacker, spännande, intressanta karaktärer och ett mord som är så magnifik uttänkt att man sitter och gapar av förundran när allt avslöjas. Väntar fortfarande på ”Den”. Roll: På Deckarhuset lägger jag upp recensioner intervjuer och lite annat blandat. Jag har även hållt ett par föreläsningar om kriminallitteratur för deckarhusets räkning. Favorit: (Bok) Givetvis svårt att välja men Jussi Adler Olsens och Leif GW Perssons böcker (med Bäckström) får mig att skratta. Andra favoriter är Anders de la Motte, Malin Persson Giolito och Ingrid Hedström men har också en stor kärlek till historiska deckare som Maisie Dobbs serien och Niklas Natt och dags 1793. När det gäller kriminalfilmer och kriminalserier gillar jag bl a klassiska Hitchcock-filmer, 7en, Vidocque och serier skapade av Lynda La Plante.