Dessa oemotståndliga män…
Ja, dessa män, alltså… Tydligast är väl Colin Dexters kommissarie Morse: Är det överhuvudtaget någon kvinna, oberoende av ålder, som inte förälskat sig i Morse – i någon av böckerna? Och vad ser de i honom egentligen – en försupen, vresig gammal gubbe som inte gör en människa glad? Samma med Larssons Mikael Blomkvist: kvinnorna faller som furor (han är ju dock inte fullt lika otrevlig och försupen, men jag har ändå svårt att se charmen). Vet dock att jag har många vänner som inte alls håller med mig i Larsson-fallet och menar att det är ju nästan ingen som egentligen är kär i Blomkvist, men ändå… Fenomenet är vanligt förekommande i deckare – varför är det så?
P.S Tilläggas bör väl att jag gillar både Dexter och Larsson skarpt! Det är bara att just den här detaljen förbluffar mig…
























[...] Kvinnorna är lättare att hålla reda på (de är ju så få jämfört med gubbarna, och – som tidigare nämnts – i princip alla förtjusta i Mikael Blomkvist…). Trots att jag tycker att Larsson skriver lite [...]
Anmäl kommentaren
Deckarhuset.se » Milleniumtrilogin5 november 2008 17:25